--- title: "Noteringsmemorandum oktober 2024, Lappland Guldprospektering AB (publ)" source: https://lapplandguld.se/assets/dokument/noteringsmemorandum-oktober-2024.pdf period: published: 2024-10-09 note: Maskinlasbar version av handlingen. Loptexten ar hamtad ur den publicerade rapportens textlager. Tabellerna ar utelamnade och finns i rapporten. Vid avvikelse galler den publicerade rapporten. --- # Noteringsmemorandum oktober 2024 Lappland Guldprospektering AB (publ), organisationsnummer 556487-3064. Detta är handlingens löptext. Tabellerna är utelämnade här och finns i den publicerade handlingen på https://lapplandguld.se/assets/dokument/noteringsmemorandum-oktober-2024.pdf. Samtliga handlingar finns på https://lapplandguld.se/ir-rapporter.html. ## Nyemission augusti 2024 Lappland Guldprospektering AB (publ) Listningsmemorandum Listningsmemorandum oktober 2024 Om Lappland Guldprospektering AB (publ) Lappland Guldprospektering AB (publ) med organisationsnummer 556487-3064 med det helägda dotterbolaget Svensk Malmprospektering AB, med organisationsnummer 559175-5383, är ett svenskt företag verksamt inom guldprospektering med målsättning att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget kommer med största sannolikhet att behöva ta in ytterligare kapital i framtiden, men det är inte rimligt att ange en exakt tidpunkt, eller belopp. Målsättningen är att det kapital som behöver tas in skall tas in vid sådana tillfällen att utspädningen för de befintliga aktieägarna bli så låg som möjligt. Bolagets ledning har mångårig erfarenhet av mineralprospektering och utveckling av gruvor i norra Sverige i kombination med en stark tilltro på en framtida ökad efterfrågan av guld. Sverige har goda möjligheter att bli en avsevärt större producent av guld och Lappland Guldprospektering har för avsikt att vara en viktig aktör i en långsiktig och, ur ett miljöperspektiv, ansvarstagande utveckling av den svenska prospekterings- och gruvbranschen. Lappland Guldprospektering har en tillgångsportfölj bestående av mineralrättigheter i olika utvecklingsskeden huvudsakligen belägna i Lappland i norra Sverige. Genom bolagets guldprojekt Stortjärnhobben har Lappland Guldprospektering en beviljad bearbetningskoncession som räcker i första hand 25 år och innebär att områdets markanvändning är dedikerat till gruvdrift. Bolaget har i kombination med denna bearbetningskoncession ett flertal innehavda undersökningstillstånd innehållande höghaltiga guldfynd baserat på initiala resultat av prospektering. Lappland Guldprospektering har en väl diversifierad portfölj av bearbetningskoncession och undersökningstillstånd i olika utvecklingsskeden vilket skapar goda förutsättningar för bolaget att bli en betydande framtida guldproducent. ## Innehåll Listningsmemorandum oktober 2024 VD kommentar Guldlinjen i Västerbotten är en över 200 kilometer lång guldförande zon som övertvärar länet från fjällranden mot kustlandet. Lappland Guldprospektering har en strategiskt placerad projektportfölj över linjen. Våra projekt befinner sig i olika utvecklingsstadier, från vårt största prospektering- och gruvprojekt, Stortjärnhobben, till prospekteringsprojekt i tidiga stadier. Guldlinjen som gruvdistrikt, befinner sig ännu i ett tidigt skede. Med kännedom om liknande områden i världen så finns det goda förutsättningar för ett nytt stort gruvfält med betydande guldresurser. Priset på guld har nyligen nått nya all-time-high-nivåer och handlas omkring 800 000 kronor per kg. Det finns en stabil efterfrågan från smyckesindustrin på cirka 2 000 ton/år och från centralbanker om cirka 1 000 ton/år. Efterfrågan från smyckesindustrin tenderar att öka vid prisnedgång och minska vid prisuppgång. Det finns också en industriell användning av guld men priset på guld styrs i huvudsak av de finansiella aktörerna. En synbar ökning av efterfrågan från centralbanker utanför västvärlden har märkts av efter att sanktioner infördes mot Ryssland varvid ryska obligationstillgångar om cirka 300 miljarder dollar frystes. Reaktionen från Kinas centralbank blev att offentliggöra månatliga guldköp samtidigt som man fortsätter att minska sitt innehav av amerikanska statsobligationer. Den kinesiska allmänheten och många andra stater kopierar de kinesiska guldköpen och det pratas om att BRICS-länderna ska införa en konkurrerande valuta till dollarn som ska vara uppbackad av guld. Många förväntar sig att den diversifieringstrend som påbörjats bort från dollar till förmån för guld kommer fortsätta att driva guldpriset uppåt. Gruvproduktionen av guld toppade 2018 på 3 655 ton enligt World Gold Council och har sedan dess stagnerat. De största guldproducerande länderna är Kina, Ryssland, Australien, Kanada och USA. Sveriges gruvproduktion ligger på cirka 8 ton per år och kommer i huvudsak från Bolidens gruvor. Kostnaden för att etablera en gruva i Sverige och Västerbotten är förhållandevis låg beroende på en internationellt sett utmärkt infrastruktur, en hög kunskapsnivå och god tillgång till underleverantörer. Det är en styrka att vara Europas överlägset största gruvnation samt att vara verksam i en region med gamla gruvtraditioner och god kompetens. Bolagets strategi är att skapa ett kassaflöde från en gruva i Stortjärnhobben och med hjälp av det successivt utveckla andra prospekteringsobjekt. Genom att arbeta med en liten, men bred organisation, som engagerar de bästa externa resurserna kan utvecklingen av de olika projekten ske till en låg kostnad utan att vi ger avkall på kvalitén. Bolaget har till en mycket låg kostnad lyckats att identifiera en avsevärd guld-silverfyndighet i Stortjärnhobben som vi avser utöka, fördjupa och därefter exploatera. Vår målsättning i Stortjärnhobben är att uppnå en mineraltillgång om 500 000 troy ounce (15,5 ton) guld. Listningsmemorandum oktober 2024 Utöver Stortjärnhobben har vi tillgång till en rad andra gulduppslag där vi har förhoppningar om att kunna identifiera brytningsvärda fyndigheter. Gruvbrytning innebär stor miljöpåverkan. Företagets målsättning är att använda bästa ekonomiskt rimliga teknik för att denna påverkan ska bli så liten som möjligt. Stortjärnhobbens gruva och dess blivande anläggningar kommer att ligga i ett område där Bolaget genom beslutet om bearbetningskoncession fått företräde gentemot alla andra intressen. Sammanfattningsvis innebär våra projekt, vår vision och vårt arbetssätt mycket goda förutsättningar för en investerare att bli delaktig i en resa som kan ge både god avkastning och samtidigt bidra till en intressant industriell utveckling i en region som ropar efter nya välbetalda arbetstillfällen. Karl-Åke Johansson VD Lappland Guldprospektering AB (publ) Bakgrund och motiv Att utveckla ett gruvföretag är en stegvis process där värdet på företaget ökar i takt med att kunskapen om mineraltillgångar, intäkter, kostnader och tillåtlighet ökar. Styrelsen har därför funnit att den mest fördelaktiga strategin för Bolaget är att finansiera verksamheten i steg genom successiva emissioner, vilka ger tillräckligt lång framförhållning och samtidigt möjliggör en effektiv projektutveckling. Beroende på resultatet i de mer utvecklade projekten kommer ytterligare medel att behövas fram till dess att bankfinansiering kan ske av verksamheten. Kapitalanvändning Likviden från den nyligen avslutade nyemissionen om 20 Mkr ska användas för att utveckla företagets projektportfölj. Den största delen av det tillförda kapitalet kommer att användas till provborrningar, men också provbrytning vid Bolagets bearbetningskoncession i Stortjärnhobben. En del av kapitalet kommer att gå åt till att ställa säkerhet till Länsstyrelsen för att Bolaget fritt skall kunna förfoga över marken i enlighet med beslut från Bergstaten. Bolaget avser att använda säkerhetsbeloppet till att i nästa steg köpa marken. Resterande del av kapitalet är tänkt att användas till daglig drift och prospektering. Fördelningen är preliminär och anpassas efter projektens utveckling. Nedan beskrivs översiktligt kapitalanvändningen. Kapitalanvändning i Mkr Provbrytning ## Prospekteringsborrningar ## Prospektering övriga undersökningstillstånd ## Inköp mark ## Noterings- och emissionskostnader ## Overhead ## Buffert ## Summa Listningsmemorandum oktober 2024 Styrelsens ansvarsförsäkran Styrelsen, som ansvarar för detta listningsmemorandum, har vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna som lämnas i informationsmemorandumet är, såvitt de vet, överensstämmande med de faktiska förhållandena och av Spotlight Stock Market uppställda krav samt att ingenting har utelämnats som kan påverka bedömningen av Bolaget. Stockholm, oktober 2024 Lappland Guldprospektering AB (publ) Styrelsen Listningsmemorandum oktober 2024 Definitioner Viktiga definitioner Med ”Lappland Guldprospektering” avses Lappland Guldprospektering AB (publ) med organisationsnummer 556487-3064. Lappland Guldprospektering är moderbolag i koncernen med det helägda dotterbolaget Svensk Malmprospektering AB, med organisationsnummer 559175-5383. Med ”Euroclear” avses Euroclear Sweden AB med organisationsnummer 556112-8074. Med ”detta Memorandum” eller om annat inte följer av sammanhanget ”detta dokument”, avses föreliggande Memorandum. Undantag från prospektskyldighet Memorandumet har inte godkänts eller granskats av Finansinspektionen. För Memorandumet gäller svensk rätt. Tvist med anledning av innehållet i detta Memorandum eller därmed sammanhängande rättsförhållanden skall avgöras av svensk domstol exklusivt. Granskning och godkännande Memorandumet har granskats och godkänts av Spotlight Stock Market. Godkännandet innebär inte någon garanti från marknadsplatsen om att sakuppgifterna i Memorandumet är korrekta eller fullständiga. Friskrivning Memorandumet innehåller information som har hämtats från utomstående källor. All sådan information har återgivits korrekt. Även om Lappland Guldprospektering anser att dessa källor är tillförlitliga har ingen oberoende verifiering gjorts, varför riktigheten eller fullständigheten i informationen inte kan garanteras. Vissa siffror i Memorandumet har varit föremål för avrundning, varför vissa tabeller inte synes summera korrekt. Ansvarsförsäkran från styrelsen Styrelsen för Lappland Guldprospektering är ansvarig för innehållet i Memorandumet och har vidtagit alla rimliga åtgärder för att säkerställa att den information som lämnats är korrekt, fullständig och ingenting utelämnats som kan påverka bedömningen av Lappland Guldprospektering. Revisors granskning Utöver vad som anges i revisionsberättelse och rapporter införlivade genom hänvisning har ingen information i Memorandumet reviderats av Lappland Guldprospekterings revisor. Spotlight Stock Market Spotlight Stock Market AB är ett helägt dotterbolag till Spotlight Group AB och är ett värdepappersbolag under Finansinspektionens tillsyn. Spotlight driver en s. k. MTF-plattform. Bolag som är noterade på Spotlight har förbundit sig att följa Spotlights regelverk. Regelverket syftar bland annat till att säkerställa att aktieägare och övriga aktörer på marknaden får korrekt, omedelbar och samtidig information om alla omständigheter som kan påverka Bolagets aktiekurs. Handeln på Spotlight sker i ett elektroniskt handelssystem som är tillgängligt för de banker och fondkommissionärer som är anslutna till Spotlight Stock Market. Det innebär att den som vill köpa eller sälja aktier som är noterade på Spotlight kan använda de banker eller fondkommissionärer som är medlemmar hos Spotlight. Regelverket och aktiekurser återfinns på Spotlights hemsida (https://spotlightstockmarket.com/). Listningsmemorandum oktober 2024 Viktig information Detta dokument utgör inte ett erbjudande om eller inbjudan avseende att förvärva eller teckna värdepapper i USA. Värdepapperna som omnämns häri får inte säljas i USA utan registrering, eller utan tillämpning av ett undantag från registrering, enligt den vid var tid gällande U.S. Securities Act från 1933 (”Securities Act”), och får inte erbjudas eller säljas i USA utan att de registreras, omfattas av ett undantag från, eller i en transaktion som inte omfattas av registreringskraven enligt Securities Act. Det finns ingen avsikt att registrera några värdepapper som omnämns häri i USA eller att lämna ett offentligt erbjudande avseende sådana värdepapper i USA. Detta dokument är inte ett prospekt enligt betydelsen i förordning (EU) 2017/1129 (”Prospektförordningen”) och har inte blivit godkänt av någon regulatorisk myndighet i någon jurisdiktion. Framåtriktade uttalanden Detta dokument innehåller framåtriktade uttalanden som avser Lappland Guldprospekterings avsikter, bedömningar eller förväntningar avseende Lappland Guldprospekterings framtida resultat, finansiella ställning, likviditet, utveckling, utsikter, förväntad tillväxt, strategier och möjligheter samt de marknader inom vilka Lappland Guldprospektering är verksamt. Framåtriktade uttalanden är uttalanden som inte avser historiska fakta och kan identifieras av att de innehåller uttryck som ”anser”, “bedöms”, ”förväntar”, ”förutser”, ”avser”, ”uppskattar”, ”kommer”, ”kan”, ”förutsätter”, ”bör” ”skulle kunna” och, i varje fall, negationer därav, eller liknande uttryck. De framåtriktade uttalandena i detta dokument är baserade på olika antaganden, vilka i flera fall baseras på ytterligare antaganden. Även om Lappland Guldprospektering anser att de antaganden som reflekteras i dessa framåtriktade uttalanden är rimliga, kan det inte garanteras att de kommer att infalla eller att de är korrekta. Då dessa antaganden baseras på antaganden eller uppskattningar och är föremål för risker och osäkerheter kan det faktiska resultatet eller utfallet, av många olika anledningar, komma att avvika väsentligt från vad som framgår av de framåtriktade uttalandena. Sådana risker, osäkerheter, eventualiteter och andra väsentliga faktorer kan medföra att den faktiska händelseutvecklingen avviker väsentligt från de förväntningar som uttryckligen eller underförstått anges i detta dokument genom de framåtriktade uttalandena. Lappland Guldprospektering garanterar inte att de antaganden som ligger till grund för de framåtriktade uttalandena i detta dokument är korrekta och varje läsare av dokumentet bör inte opåkallat förlita dig på de framåtriktade uttalandena i detta dokument. Den information, de uppfattningar och framåtriktade uttalanden som uttryckligen eller underförstått framgår häri lämnas endast per dagen för detta dokument och kan komma att förändras. Varken Lappland Guldprospektering eller någon annan åtar sig att se över, uppdatera, bekräfta eller offentligt meddela någon revidering av något framåtriktat uttalande för att återspegla händelser som inträffar eller omständigheter som förekommer avseende innehållet i detta dokument, såtillvida det inte krävs enligt lag eller noteringsregler. Under avsnittet ”Riskfaktorer” återges en beskrivning över de faktorer som styrelsen bedömer vara av särskilt stor vikt vid bedömning av Lappland Guldprospektering och den bransch som Lappland Guldprospektering är verksamt inom. Memorandumets distributionsområde Aktien är inte föremål för handel eller ansökan därom i något annat land än Sverige. Detta Memorandum vänder sig inte till personer vars deltagande förutsätter ytterligare Memorandum, registreringsåtgärder eller andra åtgärder än de som följer svensk rätt. Memorandumet får inte distribueras i Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Singapore, Sydafrika, Hongkong, USA eller något annat land där distributionen eller denna inbjudan kräver ytterligare åtgärder enligt föregående mening eller strider mot regler i sådant land. För Memorandumet gäller svensk rätt. Tvist med anledning av innehållet i detta Memorandum eller därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgöras av svensk domstol exklusivt. Listningsmemorandum oktober 2024 Information från tredje part Memorandumet innehåller information om Bolagets bransch inklusive marknadsdata och prognoser som har hämtats från ett flertal källor såsom branschpublikationer och andra aktörer. Bolaget bedömer att de externa källorna är tillförlitliga men kan inte garantera att de är korrekta och fullständiga. Utöver information från externa källor innehåller Memorandumet uppskattningar och bedömningar som är Bolagets egna. Dessa har inte verifierats av oberoende experter och Bolaget kan inte garantera att en aktör skulle göra motsvarande bedömningar. Borrkärnor från pågående kärnborrning i Stortjärnhobben Listningsmemorandum oktober 2024 Bolagsinformation Firmanamn Lappland Guldprospektering AB (publ) ## Kortnamn ## LGOLD ## Organisationsnummer ## Registreringsland ## Sverige ## Nationell lagsstiftning ## Svensk lag ## Språk för bolagskommunikation ## Svenska ## Firma registrerad ## Säte ## Stockholm ## Adress ## Hemsida ## Telefonnummer Ordförande Tomas Björklund +46 70 6623535 VD Karl-Åke Johansson +46 70 6252257 CFO Thomas Häggkvist +46 70 5522622 ## E-post ## LEI-kod ## ISIN-kod B-aktien ## SE0022447207 ## FISN B-aktien ## LAPPLANDGU/SH B ## CFI B-aktien ## ESVUFR Första handelsdag Spotlight Stock Market Värdering baserat på senaste emission 54,75 Mkr, motsvarande 50 SEK per aktie Finansiell kalender Lappland Guldprospektering lämnar återkommande ekonomisk information enligt följande plan: Q3 rapport ## Bokslutskommuniké Legala frågor och kompletterande information Allmänt, legal koncernstruktur Bolagets firma tillika handelsbeteckning är Lappland Guldprospektering AB (publ) och Bolagets LEI-kod är 894500DOE76FQ390FN40. Bolagets organisationsnummer är 556487-3064 och styrelsen har sitt säte i Stockholm. Bolaget är ett svenskt publikt aktiebolag, anslutet till Euroclear Sweden AB och dess associationsform regleras av Aktiebolagslagen. Lappland Guldprospektering AB (publ) är moderbolaget i en koncern i vilken även ingår det helägda dotterbolaget Svensk Malmprospektering AB, organisationsnummer 559175-5383. Båda bolagen har säte i Stockholms kommun, Stockholms län. Listningsmemorandum oktober 2024 Regelverk Lappland Guldprospektering avser att följa alla lagar, författningar och rekommendationer som är tillämpliga på bolag som är noterade på Spotlight Stock Market. Utöver Spotlight Stock Markets regelverk gäller bland annat följande regelverk i relevanta delar: • Aktiebolagslagen • Lagen om handel med finansiella instrument • Marknadsmissbruksförordningen (EU nr 596/2014) Undersökningstillstånd Lappland Guldprospektering förfogar direkt, genom dotterbolag eller avtal, per dagen för publiceringen av detta Memorandums avgivande åtta tillstånd enligt minerallagen och en bearbetningskoncession Stortjärnhobben nr 1 om 22 hektar samt en markanvisning om 52 hektar. Dessa sammanfattas i nedanstående tabell samt beskrivs närmare på sidan 16 och framåt i memorandumet. Namn ## Undersökningstillstånd ## Undersökningstillstånd 2020:101 ## Sorsele kommun ## Undersökningstillstånd 2019:55 ## Sorsele kommun ## Undersökningstillstånd 2020:107 ## Undersökningstillstånd 2015:88 ## Undersökningstillstånd 2018:108 ## Kommun ## Mineral ## Beviljat ## Löper med Guld Guld Guld Lycksele kommun Zink, bly ## Malå kommun ## Zink, bly ## Malå kommun ## Guld ## Jägarliden ## Undersökningstillstånd 2021:84 ## Skellefteå kommun ## Undersökningstillstånd 2020:102 ## Sollefteå kommun ## Undersökningstillstånd 2019:54 ## Ljusdals kommun Guld, koppar, silver Guld Observera att undersökningstillstånd är ett tillgångsslag i ständig förändring genom utökning, nyteckning, minskning, avslutande med mera beroende på lagstiftning och bolagets bedömning. ## Bearbetningskoncession Namn ## Undersökningstillstånd ## Kommun ## Mineral ## Beviljat Löper till och med ## Bearbetningskoncession ## Storumans kommun ## Guld Ansökan om förlängning av tillstånd är gjord. Bolaget har ett avtal om undersökningstillstånden Ytterberg 1 & 2 med Minexp AB, ett av Karl-Åke Johansson kontrollerat bolag. Avtalet ger Minexp AB rätt till en "net smelter return" 3 om två (2) procent. Lappland Guldprospektering AB kan mot betalning av sex (6) miljoner kronor minska net smelter return till en (1) procent. 3 Ansökan om förlängning av tillstånd är gjord. Listningsmemorandum oktober 2024 Myndighetsförfaranden, rättsliga förfaranden och skiljeförfaranden Lappland Guldprospektering har inte, under de senaste tolv månaderna, varit föremål för några myndighetsförfaranden eller varit part i några rättsliga förfaranden eller skiljeförfaranden, inklusive ännu inte avgjorda ärenden eller som enligt Koncernens kännedom riskerar att bli inledda, som kan få, eller under den senaste tiden har haft, betydande effekter på Bolagens finansiella ställning eller lönsamhet. Försäkringar Bolagets försäkringsskydd är enligt styrelsens bedömning tillfredställande med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och riskerna denna medför. Försäkringsskyddet kan anpassas vid behov. Det finns emellertid inte någon garanti för att Bolaget inte kommer att ådra sig förluster som inte täcks av försäkringarna ovan. Transaktioner med närstående parter I enlighet med IAS 24 är följande att betrakta som närstående till Bolaget, det vill säga företagsledning och styrelse samt ägare med ett betydande inflytande. Det finns ett konsultavtal mellan Lappland och Minexp AB, ett av Karl-Åke Johansson kontrollerat bolag, gällande VD-uppdrag avseende ersättning om 800 SEK per timme. Ersättningen är att betrakta som marknadsmässig. Avtalet har en ömsesidig uppsägningstid om tre (3) månader. Bondia ekonomi & förvaltning AB, ett av Thomas Häggkvist helägt bolag som arbetar med redovisning och finansiell rapportering, fakturerar månadsvis Lappland Guldprospektering AB 50 000 kronor jämte mervärdesskatt för administrativa tjänster. Ersättningen är att betrakta som marknadsmässig. Avtalet har en ömsesidig uppsägningstid om tre (3) månader. Bolaget har ett avtal om undersökningstillstånden Ytterberg 1 & 2 med Minexp AB, ett av Karl-Åke Johansson kontrollerat bolag. Avtalet ger Minexp AB rätt till en "net smelter return" 4 om två (2) procent. Lappland Guldprospektering AB kan mot betalning av sex (6) miljoner kronor minska net smelter return till en (1) procent. Utöver detta har Bolaget inga transaktioner med närstående parter förutom normala styrelsearvoden och reseersättningar. Bolaget har inte heller några väsentliga avtal, vare sig med närstående personer eller företag, och inte heller med externa företag, annat än de som har beskrivits ovan. Net smelter return är den nettointäkt som ägaren till en gruvfastighet får från försäljningen av gruvans metall/icke-metallprodukter minus transport- och raffineringskostnader. Listningsmemorandum oktober 2024 Verksamhetsbeskrivning Lappland Guldprospektering AB (publ) är ett guldprospekteringsföretag grundat 1994. Bolagets grundare prospektörerna Torbjörn Grahn, Eric Sjölund, Jan-Åke Unee och geologen Göran Pettersson ligger bakom nästan alla av de guldförekomster som upptäckts i Lappland under de senaste 30 åren. Dit hör till exempel Svartlidengruvan som drevs av Dragon Mining, Fäboliden, idag ägd av Dragon Mining, tidigare ägd av Lappland Goldminers, Botnias Fäbodtjärn och Lappland Guldprospekterings fyndighet Stortjärnhobben. Jan-Åke Unee och Torbjörn Grahn är fortfarande verksamma inom bolaget men Eric Sjölund är tyvärr avliden. Torbjörn Grahn och geologen Göran Pettersson har under senare år bedrivit verksamhet inom det av Lappland Guldprospektering helägda dotterbolaget Svensk Malmprospektering tillsammans med prospektören Ingemar Åslund. I Svensk Malmprospektering finns sex undersökningstillstånd avseende guld varav flera är helt nya fynd. Lappland Guldprospektering AB förvärvade under våren 2023 Svensk Malmprospektering AB innehållande en portfölj av undersökningstillstånd med betydande potential avseende guld i norra Sverige. Inom undersökningstillstånden har gjorts ett flertal guldfynd i block med halter uppemot 100 gram/ton på vissa håll. Projekten är i tidiga utvecklingsfaser och högintressanta för fortsatt prospektering och borrning. Säljarna Ingemar Åslund, Torbjörn Grahn och Göran Petersson, är fortfarande verksamma i Lappland Guldprospektering AB. Svensk Malmprospektering AB förvärvades för KSEK 1 050, att betalas med aktier eller kontanter. Vid årsskiftet återstod att betala KSEK 350 som skulle regleras i samband med den i den emission som gjordes under sommaren 2024. Säljarna har emellertid avskrivit denna skuld. Vår främsta fyndighet Lappland Guldprospekterings främsta fyndighet är Stortjärnhobben där bolaget innehar en bearbetningskoncession. En bearbetningskoncession innebär att Bergstaten, som är ett särskilt beslutsorgan inom den statliga myndigheten SGU (Statens Geologiska Undersökningar), har granskat projektet och konstaterat att det finns förutsättningar för lönsam gruvdrift. En bearbetningskoncession innebär att rätten till gruvdrift är avgjord i förhållande till all annan användning inklusive samernas rennäring. Malmen i Stortjärnhobben har testats i Svartlidens anrikningsverk och det fungerar utmärkt att utvinna den där. Anrikningsförsök på borrkärnor visar att höga utbyten kan nås. Avståndet dit är mellan 5 och 7 mil beroende på vägval. Lappland Guldprospektering har som målsättning att starta gruvverksamhet i Stortjärnhobben och att prospektera fram nya gruvor i Sverige. Förutsättningarna för det är väldigt goda i Sverige och speciellt Guldlinjen anses vara underprospekterad i förhållande till de mycket goda geologiska förutsättningar som där finns. Bolagets undersökningstillstånd ligger i huvudsak på Guldlinjen. Mål och strategi Affärsidé Bolagets affärsidé är att bedriva gruvproduktion och genom prospektering utveckla mineralfyndigheter i Sverige i syfte att skapa en industriell utveckling samtidigt som en bra avkastning för bolagets aktieägare genereras. Affärsmodell Lappland Guldprospekterings intäkter från framtida producerande gruvor avses att initialt återinvesteras i prospekteringsverksamhet och i utvecklingen av nya mineralfyndigheter. På längre sikt avses att avkastningen från producerande gruvor att delas ut till ägarna. Listningsmemorandum oktober 2024 Mål • Att prospektera och utveckla en mineralreserv inom bolagets mest kvalificerade projekt, Stortjärnhobben, om 500 000 ounces, motsvarande en produktion om cirka 10 år eller längre. • Att parallellt med arbetet riktat mot kärnprojektet, Stortjärnhobben, prospektera fram minst en fyndighet på något av bolagens övriga projekt inom tre år som motiverar en finansiering av ett omfattande borrprogram Strategi Lappland Guldprospektering skall skapa ett växande, högkvalitativt, hållbart gruvföretag med så låg risk som möjligt. Bolaget skall tillse att den befintliga projektportföljen lever upp till förväntningar och på sikt genererar ett fritt positivt kassaflöde. Se till att Lappland Guldprospektering underhåller och utvecklar en pipeline av nya projekt för att kontinuerligt fylla på mineralreserver och möjlig framtida produktion. Lappland Guldprospektering skall utveckla sina medarbetare och tillhandahålla tillväxtmöjligheter för att stödja utvecklingen av vår personal, verksamhet och projekt. Lappland Guldprospektering skall också ha en lokal närvaro. Lappland Guldprospektering skall skapa värde för sina aktieägare samtidigt som Bolaget arbetar på ett säkert, socialt och miljömässigt ansvarsfullt sätt, Bolaget skall bidra till välståndet för personal, deras familjer och befolkningen i och kring de samhällen där Bolaget verkar. Miljö och socialt ansvar Lappland Guldprospektering har för avsikt att vara en viktig aktör i en långsiktig och, ur ett miljöperspektiv, ansvarstagande utveckling av den svenska prospekterings- och gruvbranschen. Miljöhänsyn Miljö- och hållbarhetsarbete inom gruvbranschen är av yttersta vikt och bedrivs som ett kontinuerligt och långsiktigt arbete inom vår koncern. Lappland Guldprospektering strävar efter att bedriva en maximal resursoch miljöeffektiv verksamhet både under tiden fram till gruvstart, under gruvdrift och efter det att gruvdriften avslutats. Målet är så litet avtryck på naturen som möjligt och en verksamhet som hela tiden strävar efter att utvecklas mot ett mer effektivt arbetssätt sett från ett miljöperspektiv. I Sverige finns det goda historiska kunskaper om hur prospekteringsverksamhet påverkar miljö och natur. Sverige ligger i framkant avseende miljöhänsyn både vid tidpunkten för prospektering och slutlig gruvdrift. Arbetssättet och val av metoder präglas hela tiden av en strävan att optimeras för minsta möjliga påverkan. Lappland Guldprospektering nyttjar mångårig erfarenhet och kompetens med nyutvecklad kunskap inom den senaste teknologin och expertisen inom miljö för att minimera alla former av miljöpåverkan. Denna målsättning kommer att kontinuerligt att vara en integrerad del av Bolagets ansökan om miljötillstånd. I Bolagets strategi ligger i att på sikt bygga upp ett centralt anrikningsverk för att utvinna guld ur malmer från ett större upptagningsområde i anslutning till den största identifierade guldfyndigheten. Med ett sådant gemensamt verk kan man med hög effektivitet, till låg kostnad och på ett miljömässigt acceptabelt sätt behandla malmer från kringliggande gruvor utan att behöva bygga dyra och miljöpåverkande anläggningar vid varje enskild fyndighet. Styrelsen är medvetna om att flera av Bolagets projekt ligger inom intresseområden för rennäringen. Styrelsen kommer att vara öppna för en meningsfull dialog med näringsidkarna. Listningsmemorandum oktober 2024 Socialt ansvar Lappland Guldprospektering strävar efter att ta ett stort socialt ansvar för samhällen, miljö och de människor som är inblandade i bolagets verksamhet samt geografiska närområde. Enligt bolagets övertygelse blir inget projekt framgångsrikt utan att samtliga involverade känner sig sedda, hörda och respekterade. Lappland Guldprospektering verkar i huvudsak i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland, regioner som drabbats hårt av nedgången inom tillverkningsindustrin och av rationaliseringar inom råvaruindustrin5. I dessa regioner kan en gruvetablering bidra till att stärka och diversifiera det lokala näringslivet och därigenom få stor betydelse för regionens långsiktiga tillväxtkraft. Lappland Guldprospektering inser betydelsen av vår närvaro i dessa regioner och det ansvar som följer med detta. Lappland Guldprospekterings ambition är att samverka med lokalsamhället genom utbildningar, branschråd och arbetsmarknadsråd. Bolaget för även kontinuerlig dialog med myndigheter, organisationer, närboende och andra som på olika sätt berörs av vår verksamhet. Ett socialt ansvar innebär inte, enligt Lappland Guldprospektering, att efterleva de minimikrav som ställs på en aktör inom mineralprospekteringsområdet. Socialt ansvar innebär att ligga i framkant av utvecklingen. Att i ständig dialog med människor, vars liv påverkas på olika sätt av bolagets verksamhet, hitta nya och förbättrade arbetssätt, tekniker och att ledningen fortlöpande har ett öra mot marken för att tidigt identifiera nya behov och att komma upp med ansvarstagande lösningar. SveMin, branschorganisationen för svenska gruvor, mineral- och metallproducenter, har med hjälp av minerallagen formulerat riktlinjer till sina medlemsföretag för att stötta i dess arbete med arbetsmiljö, yttre miljö och socialt ansvar under prospekteringsfasen. Lappland Guldprospektering har för avsikt att i en ständig dialog med branschorganisationen tillse att bolaget och dess representanter arbetar i linje med gällande riktlinjer. Bolaget skall genom en levande dialog och utbyte med övriga aktörer inom svensk mineralprospektering sträva efter en ständig utveckling och starkare relationer till samtliga intressenter i projektens närhet. Koncernstruktur Lappland Guldprospektering AB (publ) med organisationsnummer 556487-3064 är moderbolaget i en koncern i vilken även ingår det helägda dotterbolaget Svensk Malmprospektering AB, organisationsnummer 559175-5383. Båda bolagen har säte i Stockholms kommun, Stockholms län. Bolaget förvärvade under våren 2023 Svensk Malmprospektering AB innehållande en portfölj av undersökningstillstånd med betydande potential avseende guld i norra Sverige. Inom undersökningstillstånden har gjorts ett flertal guldfynd i block med halter uppemot 100 gram/ton på vissa håll. Projekten är i tidiga utvecklingsfaser och högintressanta för fortsatt prospektering och borrning. Svensk Malmprospektering ABs undersökningstillstånd består av Gilleberget nr 2, Graninge nr 1, Svergoträsk nr Organisation Bolagets strategi är att under uppbyggnadsfasen ha en mycket liten, men bred organisation, som sedan successivt ökas i takt med behovet. Den nuvarande lilla organisationen ger låga fasta kostnader genom att Bolaget utnyttjar externa erfarna konsulter. Genom samarbete med andra gruv- och prospekteringsföretag, har Bolaget tillgång till mycket hög kompetens inom flera för Bolaget viktiga områden. Till skillnad från många andra företag är styrelsen i Lappland Guldprospektering även operativ, i syfte att minska Bolagets kostnader. Lappland Guldprospektering har valt en strategi att bemanna organisationen med syfte att i alla lägen ha en anpassad organisation för att i varje läge ge den bästa användningen av tillgängliga medel, det vill säga att Återindustrialisering av norra Sverige, rapport från Svenskt Näringsliv juni 2024 Listningsmemorandum oktober 2024 prioritera projektutveckling och prospektering. Detta gör Bolaget genom att ha en för varje tillfälle optimerad organisation bestående av anställda, konsulter och entreprenörer. Styrelsens långa erfarenhet och stora kontaktnät gör att Bolaget vid varje tillfälle kan engagera de bästa resurserna för en effektiv framdrift. ## Kärnborrning vid Stortjärnhobben Listningsmemorandum oktober 2024 Prospektering och undersökningstillstånd Lappland Guldprospektering har en omfattande tillgångsportfölj bestående av minerallicenser i olika utvecklingsskeden belägna i Lappland i norra Sverige. Gemensamt för samtliga är att höghaltiga guldfynd har gjorts inom licensområdena och att samtliga projekt bedöms ha god potential av bolagets ledning. Fortsatt prospektering kommer att planeras, kommuniceras och genomföras löpande. Undersökningstillstånd har begränsad giltighetstid och kan förlängas om tillräckliga skäl finns. Om ett fynd kan påvisas kan bolaget ansöka om bearbetningskoncession som har lång giltighetstid. Genom bolagets guldprojekt Stortjärnhobben har Lappland Guldprospektering en beviljad bearbetningskoncession med tyngdpunkt i Lappland som räcker i första hand i 25 år och innebär att områdets markanvändning är dedikerad till gruvdrift. Lappland Guldprospektering har en väl diversifierad portfölj av minerallicenser i olika utvecklingsskeden vilket skapar goda förutsättningar för bolaget att bli en betydande framtida guldproducent. Det är inte säkert att alla de minerallicenser som Lappland Guldprospektering i dag arbetar med kommer att behållas. Styrelsen är medveten om att vissa av dessa undersökningstillstånd kan komma visa sig inte uppfylla de krav som ställs och därför lämnas tillbaka. Andra kan komma att farmas ut, överlåtas eller komma att säljas om det visar sig att styrelsen finner att värdet som dessa tillgångar kan säljas till överstiger styrelsens egen bedömning om vad de är värda. Av denna anledning kommer Bolaget att löpande lämna tillbaka och ansöka om nya tillstånd. ## Källa: Google Maps Stortjärnhobben Guldmineraliseringen i Stortjärnhobben upptäcktes i häll under blockletning 1997. Den har undersökts med ett flertal diamantborrningsprogram och geofysiska mätningar från år 1997 och framåt. På projektet har idag totalt borrats 52 kärnborrhål om 5 950 borrmeter i 14 profiler på en kilometerlång zon söder om Stortjärnen. Guldprojektet ligger 2,5 km söder om Umeälven i Storumans kommun. Guldförande block med upp till 99 gram guld per ton har hittats i området, medan den bästa mineraliseringen så långt representeras av en sju meters kärnsektion med 9,77 gram guld per ton. Hittills gjorda undersökningar visar att den guldförande zonen, som har kunnat följas 750 meter i strykningsriktningen, utgörs av arsenikkis- och magnetkisimpregnerad intermediär vulkanit, från dagytan ner till 75 - 180 meters djup. Guldhalterna är höga och för ögat synligt fritt guld har noterats såväl i borrkärnor som i hällar. Anrikningstekniska tester som genomförts med mineraliserat material från borrkärnorna, i Svartlidens anrikningsverk, indikerar ett möjligt utbyte om 90 procent. För att kunna beräkna mineraltillgångarna och Listningsmemorandum oktober 2024 eventuella malmreserver planeras fortsatt prospektering i området. En brytning förväntas ske inledningsvis i ett mindre dagbrott eller under jord. Borrningarna har hittills begränsats till ytligare delar och fyndigheten är öppen på djupet. Lappland Guldprospektering AB (publ) beviljades bearbetningskoncession 2007-02-12 för i första hand 25 år på 21,75 ha för fyndigheten benämnd Stortjärnhobben K nr 1. Koncessionstiden förlängs automatiskt med 10 år i sänder så länge arbeten pågår. Beslutet baserades på en påvisad fyndighet som sannolikt kommer att kunna tillgodogöras ekonomiskt. Bearbetningskoncessionen innebär att området dediceras för gruvverksamhet enligt miljöbalken. Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har 2008-02-14 klassificerat området som Riksintresse avseende utvinningen av ämnen och material vilket är en styrka vid vidare arbete för miljötillstånd. Som framgår på sidan 15 saknas i dag ett sådant. Planerna för den närmaste tiden omfattar ett borrprogram på 5 000 borrmeter från nya vinklar längre upp på höjden för att öka kännedomen om fyndighetens halter och utsträckning. Fyndigheten ligger i anslutning till en befintlig skogsbilväg som i sin tur ansluter till det allmänna vägnätet. Listningsmemorandum oktober 2024 Snabbfakta  Guldförande block med upp till 99 gram guld per ton har hittats i området Prover från två kärnborrhål och visar på ett indikerat utbyte på 90%. En 7 meters borrkärnesektion med en genomsnittshalt av 9,77 gram guld per ton Beviljad bearbetningskoncession för i första hand 25 år på 21,75 ha Omfattar ett borrprogram på 5 000 borrmeter inom den närmsta tiden Fyndigheten ligger i anslutning till en befintlig skogsbilväg som i sin tur ansluter till det allmänna vägnätet. Synligt guld i borrkärna från pågående borrning i Stortjärnhobben. Listningsmemorandum oktober 2024 Övriga projekt Området är en del av den nordöstra Guldlinjen och är beläget i Kristinebergsområdet. Jägaliden 101, som korsar Skelleftefältet, har ID 2021:84, och omfattar 2 901 hektar. Det är ett gulduppslag i vilket det hittats guldförande block med kvarts, bly, zink och guld. Hittills högsta guldhalt i block uppgår till 105 gram guld per ton. Löparen nr 1 Området är en del av den nordöstra Guldlinjen och är beläget i Kristinebergsområdet. Undersökningstillståndet Löparen nr 1 har ID 2020:107 och omfattar 400 hektar. Området är tidigare undersökt av Boliden som genomfört både kärnborrning och dikesgrävning som gav 4,11 gram guld per ton. Området är en del av norra Guldlinjen, och beläget i Sorseleområdet. Flera guldförande block med guldhalter på mellan 2 och 19 gram per ton, samt 350 gram per ton har hittats från området. Totalt har 38 borrhål, varav 10 stycken som uppvisar guld, gjorts av tidigare ägare. Tre olika mineraliserade områden har identifierats men de påträffade blocken kan inte förklaras av de identifierade områdena. Det är styrelsen bedömning är att potentialen för att identifiera en fyndighet är god, men att det krävs ytterligare prospekteringsinsatser i området. ## Listningsmemorandum oktober 2024 Ytterberget Ytterberget nr 1, med ID 2015:88, omfattande 266 hektar, och Ytterberget nr 2, med ID 2018:108, omfattande 1 726 hektar, är ett zink-basmetalluppslag. Så här långt har två borrhål gjorts, varav ett visar en liknande omvandling som Kristinebergsmetallen med strimmor av zink. Centralt i området finns en 600 meter lång mineralisering som tidigare har av NSG, (Nämnden för Statens Gruvegendomar) beräknats till 621 000 ton, med 2,8 procent zink (Zn), 0,47 procent koppar (Cu) och 28 ppm silver (Ag). Gällande plan är att genomföra borrhålsgeofysik i ett av de två borrhål bolaget har genomfört för att se om det kan finnas någon större mineralisering i närheten av borrhålen. Gilleberget nr 2 med ID 2019:54, omfattar 600 hektar. Undersökningstillståndet är beläget i närheten av Ljusdal. Gilleberget är ett gulduppslag som tidigare var känt under namnet Roskölen. Området uppvisar ett antal guldförande block med halter upp till 15 gram guld per ton, huvudsakligen i förskarnade bergarter. Tidigare borrning visar på två mineraliserade zoner i norra delen med en sektion om cirka 4 meter med cirka 3 gram guld per ton på 120 meters djup. Planerna omfattar borrning av kärnborrhål. ## Listningsmemorandum oktober 2024 Graninge nr1 Undersökningstillståndet Graninge nr 1 med ID 2020:102, omfattar 125 hektar i närheten av Sollefteå. Undersökningstillståndet som är ett gulduppslag, är ett nytt område. Provtagning från hällar visar på guldhalter på mellan 0,24 och 19 gram guld per ton. Utgåendet kan följas i cirka 70 meter. Planerna omfattar borrning och geofysikmätning. Blockletning har lett fram till källan till blocken i Graninge. Provtagning i häll har givit ett resultat på 19 gram guld per ton. Listningsmemorandum oktober 2024 Guldlinjen Guldlinjen är ett nytt betydande guldfält i Västerbotten. Lappland Guldprospektering AB (publ) bedriver prospektering och utvärdering av guldpotentialen på Guldlinjen i Västerbotten. Guldlinjen omfattar en rad guldfyndigheter, mineraliseringar och uppslag i olika geologiska situationer längs en regional tektonisk zon från nordvästra Västerbotten genom Sorsele-, Storuman-, Lycksele kommuner och vidare mot Bottenhavet i sydost. Zonen kan representera en äldre riftzon vars ålder är nära två miljarder år. Guldmineraliseringarna uppträder i huvudsak tillsammans med arsenik- och magnetkis. Med utgångspunkt från klassisk blockletning och efterföljande geofysiska och geokemiska undersökningar har ett antal guldmineraliseringar påträffats till exempel Svartliden, Ersmarksberget, Fäboliden, Klippen, Knaften, Stortjärnhobben, Gubbträsk, Sandviksträsk, Barsele och Svergoträsk. Utöver dessa kända guldfyndigheter och mineraliseringar finns ett antal prospekteringsuppslag, som vid fortsatt prospektering kan ge upphov till nya intressanta fyndigheter. Det finns således belägg för att ett nytt betydande guldfält har påträffats i Västerbotten vid sidan av det traditionella Skelleftefältet. Lappland Guldprospektering är ett företag med tydlig övertygelse avseende potentialen i Guldlinjen och ser goda möjligheter att inom området lokalisera nya guldförekomster. Genom prospektering och förvärv av intressanta förekomster från andra bolag, har bolaget idag några av dessa guldförekomster i sin projektportfölj. Guldmineraliseringar har påträffats i bland annat Stortjärnhobben, och Svergoträsk. Bolaget äger tillstånd med ett antal intressanta uppslag, som vid fortsatt prospektering kan resultera i nya värdefulla fyndigheter. Guldets väg, en kortfattad populärbeskrivning Guldmineraliseringarna på Guldlinjen bildades under en vulkaniskt aktiv period mellan 1,2 och 2 miljarder år sedan. Det guldhaltiga berget har sedan utsatts för värme och tryck och har omvandlats, veckats och förskiffrats. Under senare tid har inlandsisen hyvlat de övre delarna av berggrunden så att blocksvansar har bildats med guldhaltiga block i moränen. Slutligen har Lappland Guldprospekterings prospektörer följt dessa blocksvansar Listningsmemorandum oktober 2024 bakåt till källan, moderklyftet, där vidare undersökningar kan leda till att en brytbar malm kan identifieras. Efter att malmen har hittats ska guldet utvinnas till en produkt som är lämplig för smyckestillverkning eller industriell användning, alternativt för investeringsändamål i form av rena guldtackor. Gruvbrytning Guldet, som finns i en guldmalm, bryts i gruvan, genom att det först borras spränghål som fylls med sprängmedel. Genom sprängningen har malmen slagits sönder till mindre block med en storlek på upp till någon kubikmeter. Den söndersprängda malmen lastas av stora lastmaskiner på truckar som transporterar malmen upp ur gruvan och fram till anrikningsverket där den tippas i en stor kross. Anrikning Anrikning är den process där malmens ofyndiga mineralkorn separeras från de mineralkorn som innehåller värdemetallen. Anrikningen börjar med att den storblockiga malmen krossas och sedan mals till en sandliknande produkt. Sanden behandlas därefter i olika steg så att de värdefulla mineralkornen separeras från den ofyndiga sanden som pumpas med vatten till ett sandmagasin där den deponeras. Den produkt som innehåller värdemineralen kallas för slig, och kan säljas till ett externt smältverk eller lakverk. När guldet förekommer i fri form och som större korn kan en gravimetriprodukt med högt guldvärde produceras. Det gravimetriska guldet kan säljas direkt till externa raffinaderier. Lakning/smältning Guldet i sligen och andra mellanprodukter kan utvinnas ur mineralkornen genom lakning med natriumcyanid Processen innebär att guldet löses upp med hjälp av natriumcyanid och luft. Guldet fäster samtidigt vid aktivt kol som finns i lösningen i form av grova granuler. Genom att behandla det guldladdade kolet vid hög temperatur kan guldet återföras till lösningen. Lösningen genomgår sedan en process där det fälls ut på stålull som i sin tur rostas. Det guld som utvinns smälts sedan till guldtackor, dorétackor, som typiskt innehåller mellan 10 till 60 procent guld och har en huvudsaklig ”förorening” av silver. Dorétackorna är vanligtvis slutprodukten av den här typen av verksamhet och kan säljas med gott ekonomiskt utbyte till raffinaderier runt om i världen. Raffinering Den slutliga reningen av guldet sker vid externa raffinaderier där guld, silver och andra komponenter i dorétackorna renas till en mycket hög reningsgrad om 99,99 procent. De rena ädelmetallerna, guld och silver, gjuts vanligen till tackor för försäljning. Från prospektering till produktion Innan en gruvverksamhet kan startas måste den utvecklas till en tillräckligt stor ekonomiskt utvinningsbar fyndighet, en malm. Malmer är något som utvecklas med hjälp av kunniga personer inom områdena prospektering, malmgeologi, brytningsteknik, anrikning, marknad och miljö. Resultatet brytningsbar malm kan således betraktas som en utvecklingsprodukt i likhet med att utveckla en bilmodell eller ett dataprogram. Innan en gruva kan startas måste det utvecklas en tillräckligt stor fyndighet, malmreserv, som kan utvinnas med vinst. Fram till 1992 var en stor del av den svenska prospekteringen betald av staten som varje år satsade mellan 50 och 70 Mkr på prospektering för att gruvindustrin skulle ha en framförhållning. 1992 beslutade staten att inte satsa mer på prospektering, kostnaderna skulle den privata marknaden stå för. Detta tillsammans med att staten 1993 avstod från sin kronoandel har lett till att ett stort antal utländska bolag börjat prospektera i Sverige. Därvid har SGUs Mineralkontor i Malå en central roll som informationscentrum för prospektörerna. Listningsmemorandum oktober 2024 Från prospektering till gruva Projektsteg ## Åtgärder ## Målsättning ## Förutsättning ## Regional inventering Blockletning Kartläggning av morän och berggrund Identifiera malmpotentiella områden för vidare undersökning ## Malmpotentiellt område Flyggeofysik Geologisk kartering Geokemisk provtagning Kartläggning av en mineralisering ## Undersökningstillstånd ## Mineralisering Detaljundersökning av berggrund Markgeofysik Detaljkartering Provborrning Kartläggning av en potentiell mineraltillgång ## Undersökningstillstånd Mineraltillgång; antagen, indikerad, känd ## Detaljborrning Anrikningsförsök Miljökonsekvensbeskrivning ## Malmreserv; bevisad ## Lönsamhetsstudie* Miljökoncession/Vattendom ## Gruvuppbyggnad Anläggning av industriområde, anläggningsverk mm. Maskinköp/Entreprenadupphanding Gråbergsbrytning ## Produktion ## Produktionsstart ## Efterbehandling ## Miljöåtgärder Undersökningstillstånd/ Bearbetningskoncession Bearbetningskoncession Markanvisning Miljötillstånd Produktion till låg kostnad Efterbehandlingsplan *En lönsamhetsstudie, ”feasability study” är i detta sammanhang en genomgripande studie av genomförbarheten av ett projekt och inkluderar val av metoder samt en ekonomisk plan. Mineraltillgång, mineralreserv, malmreserv med flera är begrepp som används för marknaden och investerare och har ingen betydelse i minerallagen. Lönsamhetsbedömning Ett gruvprojekts lönsamhet är helt beroende på investerings-, produktions- och kapitalkostnader, intäkter samt livslängd. För ett gruvprojekt kan dessa faktorer översättas till faktorer som;  Malmens storlek och halt Malmens läge och geometri Malmens egenskaper och kostnader för brytning och anrikning ## Infrastruktur ## Miljö och läge Metallpriser, växelkurser och marknad Terminsförsäljning Vid traditionell bankfinansiering krävs oftast att ett gruvföretag säljer en del av sin framtida produktion på termin. På så vis kan gruvföretags ekonomiska situation säkerställas för flera år framåt. Terminshandeln för guld är mycket väl fungerande och terminspriset beräknas utifrån dollarräntan minus guldlåneräntan. Guldlåneräntan ligger vanligtvis kring en procent. Guldlån Guldlån är ett lån från en centralbank till låg ränta. Som säkerhet för lånet ställer gruvföretaget de guldtillgångar bolaget förfogar över under jord. Det lånade guldet säljs på marknaden mot likvida medel och finansierar på så Listningsmemorandum oktober 2024 sätt gruvanläggningens uppbyggnad. När väl produktionen pågår betalas lånet tillbaka med fysiskt guld. Under 1990-talet använde sig också finansiella aktörer och en del gruvbolag guldlånemöjligheten i spekulationssyfte. Skillnaden mellan guldlåneräntan och obligationsräntan utnyttjades för ett tidvis mycket lönsamt arbitrage. I och med guldprisets uppgång de senaste åren har denna typ av transaktioner minskat i omfattning. Ovanstående finansieringsformer sköts i huvudsak av så kallade ”guldbanker”, på engelska kallade bullion banks. Den mest kända av dessa är antagligen N M Rotschild i London som dominerat guldhandeln i över tvåhundra år. Andra stora guldbanker är Standard Bank och Macquarie Bank. Vanligtvis lånefinansieras guldfyndigheter upp till 75 procent av investeringskostnaden, men om objektet är bra och om det finns möjlighet till en snabb återbetalning så går det att få en större del av fyndigheten finansierad. Styrelseordföranden har ordet Guld har fascinerat människan i årtusenden och fortsätter att skapa debatt. Studerar man historien ser man att guldets värde och attraktivitet har bestått i tusentals år. Det är en metall som behåller sin skönhet vad som än händer och om det varit krig har det aldrig blivit förstört. Guldet har också andra egenskaper som gör den lämpad för industriellt bruk då guld har bra elektrisk ledningsförmåga, oxiderar inte och är mer smidbar än någon annan metall. De här olika komponenterna har gjort att människan i vitt skilda kulturer har satt värde på guld. Människan har betraktat guld som värdebeständigt och något som man handla för eller växla in till kontanter. Guld är en tacksam metall att utvinna på så sätt att man inte är beroende av smältverk på samma sätt som vid basmetallproduktion. Ett smältverk kan ta så mycket som 50 procent av metallvärdet i avgifter. Guld kan produceras vid gruvan genom lakning eller flotation (kemiska metoder) eller gravimetri (vaskningsmaskiner). Det kan sen säljas till raffinaderier och avgifterna för raffinering är mindre än en procent av bruttovärdet. Raffinaderierna säljer sen guldet i form av tackor eller mynt. Den största marknaden för guld i världen är London Bullion Market. Man handlar där med tackor som innehåller 400 ounce guld. En sådan tacka väger 12,44 kg. Guldkonsumtionen ökar men produktionen planar ut Den totala guldkonsumtionen delas vanligtvis in i tre kategorier; smyckestillverkning, investeringar och industriell användning. Smyckesindustrin Smyckesindustrun efterfrågar cirka 2 000 ton guld årligen och de två dominerande marknaderna är Kina och Indien67. Smyckesindustrin är den största konsumenten av guld och konsumerar nästan 50 procent av den totala produktionen från gruvor och återvinning. Köpintresset tenderar att öka vid prisnedgångar och minska när priset går upp vilket är vad man kan förvänta sig eftersom slutkonsumenten är en privatperson på väg att gifta sig eller dylikt. Återvinning av guld är stor och uppgår till ca hälften av den mängd som smyckesindustrin konsumerar. Ungefär 90 procent utgörs av smycken som smälts ned och resten från den industriella sektorn. Investeringar i ETFer minskar Investeringar i guld görs antingen i fysiskt guld i form av guldtackor och mynt eller som en finansiell produkt. Under 2000-talet har så kallade ETFer (Exchange Traded Funds) skapats. Det är fonder som köper fysiskt guld eller guld i form av finansiella instrument såsom terminer och optioner. ETFer äger idag drygt 3 000 ton guld och har varit en populär investering i Europa och USA8. ETFer har emellertid varit säljare av guld under de tre senaste åren. Det minskade intresset för guld ETFs sammanfaller med en sämre ekonomi för hushållen i Europa och USA och att räntorna började höjas i början av 2022. Listningsmemorandum oktober 2024 Investeringar i fysiskt guld ökar trots ränteutvecklingen Efterfrågan på fysiskt guld från centralbanker och privatpersoner har dock fortsatt att öka trots höjda räntor. En anledning man brukar ange är att om den reella räntan är negativ lönar sig guld som investering bättre än investeringar i statsobligationer eller pengar på banken. Man antar då att guldpriset stiger i takt med inflationen över tid. Med reell ränta menas erhållen ränta minus inflation. Exempelvis om räntan är fyra procent och inflationen fem procent blir den reella räntan negativ, -1 procent. Med det här resonemanget är höga räntor i sig inte skadligt för guldpriset utan det är först när den reella räntan blir positiv som guld kommer under press. När Paul Volcker blev centralbankschef i USA höjde han räntan till 20 procent 1980 vilket var långt över inflationen i USA som låg på 14,5 procent. Man fick alltså rejält betalt för att spara pengar på banken eller i obligationer. Guldet kom under press precis som inflationen och förtroendet för ekonomin kom tillbaka. Industriell användning. Den industriella användningen av guld kommer främst från elektronikindustrin. Varje mobiltelefon och dator innehåller guld. Den industriella efterfrågan har de senaste åren legat på cirka 300 ton per år men är i stigande på grund av att AI utvecklingen kräver mer datorkraft. Produktion av guld Det produceras ca 3 600 ton guld i världen årligen.9 Kina, Ryssland, Australien, Kanada och USA är de länder som i dagsläget utvinner mest guld10. Guldproduktionen toppade 2018 på 3655 ton och har sedan dess stagnerat enligt World Gold Council. Det kan jämföras med de 187 000 ton guld som producerats genom historien. Siffran är en uppskattning gjord av US Geological Survey. Centralbankerna äger 36 000 ton av det guldet enligt officiella siffror. Från guld som valuta till Fiat pengar och inflation. (fiatpengar är motsatsen till pengar baserade på råvaror. De har inget inneboende värde) Guldstycken användes tidigt inom handel och det första myntet skapades genom att kung Krösus lär ha präglat guldstycken med symboler i syfte att öka sin egen PR. Långt senare började guldsmeder ge ut kvitton på deponerat guld och därmed var den första sedeln skapad. I samband med denna innovation började guldsmeder också låna ut kvitton på deponerat guld och i och med det blev guldsmederna de första bankirerna. Ända sen dess har våra pengar varit delvis uppbackade av metaller och oftast har det varit guld. Även i Sverige har vi använt guld, silver och koppar som pengar men kopplingen till guldet togs bort 1931 under depressionen. Många andra länder gjorde likadant och avskaffade guldmyntfoten. I USA beslutade president Roosevelt att innehav av guld blev förbjudet 1933. Det beslutet kom efter att banksystemet drabbats av en förtroendekris. Folk hade växlat in sina dollar mot guld enligt den då gällande växlingskursen 20.67 dollar per ounce av guld. De tvingades nu lämna in sitt guld till staten enligt den växelkursen. Under året därpå lät sen Roosevelt devalvera dollarn varvid ett ounce guld nu var värt 35 dollar istället för 20,67 dollar. Han kunde genom denna åtgärd öka penningmängden med syftet att få i gång ekonomin. I Andra Världskrigets slutfas möttes representanter för 44 länder i den lilla staden Bretton-Woods på USAs östkust. Man beslöt där att införa ett nytt valutasystem som har kommit att kallas Bretton-Woods. Det innebar att centralbanker kunde växla dollar mot guld hos Federal Reserve till en fast växelkurs av 35 dollar per ounce. Fram till 1971 inom Bretton-Woods systemet hade valutorna alltså en fast växelkurs mot den amerikanska dollarn11. Ett uns guld (31,1 gram) var lika med 35 dollar. Centralbankerna hade rätt att växla in sina dollartillgångar mot guld hos den amerikanska centralbanken Federal Reserve. Bretton-Woods systemet föll när det blev uppenbart att USA inte längre kunde infria sitt löfte om att växla dollar mot guld. Man hade för att finansiera Vietnamkriget tryckt så mycket pengar att det inte fanns någon möjlighet att lösa in dessa ”kvitton” på deponerat guld. Det resulterade i att guldpriset Listningsmemorandum oktober 2024 gick upp från 35 dollar 1971 till en topp på 850 dollar 1980. Guldprisets uppgång på 70-talet var mångt och mycket ett resultat av en fördubbling av penningmängden och väldigt hög inflation. Räntan höjdes i slutet av 1980 till 20 procent vilket fick kontroll på penningmängden och inflationen. Räntan i Västvärlden har sedan i början av 1980-talet haft en nedåtgående trend och centralbanksräntor gick ned till 0 eller t o m under 0. Den trenden bröts som bekant under pandemin. Centralbanker i Europa bestämmer sig för att sälja guld på botten av prisnedgången Centralbanker har haft guld som reserv ända sen de bildades. Det ursprungliga mandatet att ge ut pengar byggde på att centralbankerna förfogade över guld. I slutet av den nedgång i pris som drabbade guldet under 80-talet och 90talet gjorde ett flertal av centralbankerna analysen att deras guld bara gick ned i värde och att de kunde få bättre avkastning om de placerade sina tillgångar i räntebärande obligationer. Man extrapolerade den utveckling man haft mellan 1980 och 1999 in i framtiden. Man bortsåg från att guldinnehavet utgjort en hörnsten för deras verksamhet. En efter en av centralbankerna i Europa ställde sig i kö för att sälja. Bank of England var tidigt ute och sålde halva guldreserven för i snitt 275 dollar/ounce. Genom den s. k. Washingtonöverenskommelsen bestämdes det att Euroländerna, Schweiz, Sverige och Storbritannien skulle samordna sina guldförsäljningar. Sveriges Riksbank ingick i överenskommelsen och sålde en tredjedel av sitt innehav. Många av den här tidens mest ansedda ekonomiska experter tog ett beslut som skulle visa sig helt fel. Sentimentet när det gällde guld var oerhört negativt och det publicerades tusentals artiklar på temat att guld hade spelat ut sin roll. Centralbankernas gemensamma beslut är ett exempel på det grupptänkande som ofta får ett grepp om mänskligheten och att det även kan erövra våra främsta ekonomiska experter. Vilka köper då guld i dagsläget? De Europeiska centralbankerna är definitivt inga köpare av guld efter sin blunder att sälja på botten. Det finns dock en avvikare och det är Polen som inte har Euron som valuta. Polen var den näst största köparen av guld i världen 2023. Polen har uttryckt att de vill öka sin guldreserv till 20 procent av valutareserven från idag drygt 12,7 procent så landet kommer även framgent vara en stor köpare av guld. Embargo och frysning av ryska tillgångar ökar centralbankernas köp kraftigt En synbar ökning av centralbankernas köp har skett sedan man i Västvärlden tog beslutet att frysa de ryska obligationstillgångarna som låg placerade i amerikanska dollar inom det europeiska Euroclear-systemet. Det är inom samma system som era börsaktier finns registrerade och Euroclear ser till att utdelningar på aktier och räntor på obligationer betalas ut till era konton. De här utbetalningarna har stoppats när det gäller Rysslands tillgångar och har i stället betalats ut till Ukraina. Detta har skrämt länder som inte har bra relationer med USA och Europa och sen beslutet togs har deras köp av guld ökat kraftigt. Under decenniet innan invasionen av Ukraina låg centralbankernas köp i snitt på 512 ton per år. Under 2022, invasionsåret, så ökade köpen till 1 082 ton. Köpen under 2023 och under första halvåret 2024 ligger på samma höga nivå12. Kina ökar inköp och är kanske på väg mot att skapa världens största guldreserv Kina som tidigare bara rapporterade om sitt guldinnehav vart femte år rapporterar nu månatligen hur mycket guld de köper och de rapporterar också om hur mycket amerikanska statsobligationer de säljer. Det hela ser närmast ut som en protest mot Västs agerande. Den kinesiska allmänheten följer statens agerande och köper också guld och samma sak gör många länder utanför västvärlden. Kina har en guldreserv på 2 262 ton vilket utgör 4.6% av de officiella reserverna13. Det finns dock faktorer som gör att marknaden spekulerar i att Kina har den största guldreserven av alla och att den kanske är dubbelt så hög som USAs. Den första faktorn är att Kina är världens största guldproducent sedan 2007 och att det råder exportförbud på det guld som kommer från Kinas gruvor. Kinas gruvproduktion sen år 2000 har summerat till 6 830 ton guld14. Kina är sen också en stor importör av guld och det finns statistik på hur mycket guld Listningsmemorandum oktober 2024 Kina köper från Hong Kong. Landet importerar från annat håll också men där finns det inte statistik. Sedan år 2000 har Kina importerat 6 700 ton guld från Hong Kong. I gruvvärlden är det känt att Kina också är en stor importör av oraffinerat guld som de köper direkt från gruvföretagen. Den importen finns det ingen statistik alls på. Om vi antar att allt inhemskt producerat guld hamnar hos den kinesiska staten och likaså det importerade guldet från Hong Kong kommer Kina upp i en inofficiell guldreserv på nästan 16 000 ton att jämföra med USAs 8 133 ton. Ska vi räkna med en BRICS valuta? Man talar nu om att skapa en BRICS valuta att använda i stället för amerikanska dollar. Man spekulerar i att den valutan skulle vara delvis uppbackad av guld och det då skulle vara en delförklaring till de kinesiska köpen av guld. Sammanslutning BRICS består av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina (China på engelska) och Sydafrika. När begreppet myntades var det de länderna man avsåg. I år har Egypten, Etiopien, Iran och Förenade Arabemiraten också anslutit sig. Det talas också om att NATO medlemmen Turkiet och att Saudiarabien ska ansluta sig vilket upplevs som väldigt kontroversiellt om det verkligen sker. Världshandeln har fram tills nyligen skett i amerikanska dollar men BRICSländerna anstränger sig för att komma bort från dollarn. Den kinesiska valutan används idag i ungefär 4,5 procent av världens handel medan den amerikanska dollarn används i ungefär 90 procent av världens handel. Dollarn andel sjunker sakta men ännu så länge utgör BRICS-ländernas åtgärder inget större hot mot dollarns position som den mest använda valutan. Att lansera en ny BRICS valuta är en mycket komplicerad åtgärd och jag tror inte vi får se något sådant hända i närtid. Är inflationen under kontroll? Sedan kopplingen till guld försvann har fasta växelkurser gradvis försvunnit. I och med att det inte funnits någon koppling mellan pengar och guld har det inte funnits någon begränsning i hur mycket pengar som en centralbank kan skapa. Det har varit bekvämt för regeringar att låna nästan obegränsade mängder pengar genom att ge ut skuldebrev som centralbanken sen köper upp. Det har fungerat under decennier utan att inflationen accelererat. I och med covidkrisen blev den låga inflationen attackerad från två fronter, dels skapades bristsituationer på en mängd varor, dels beslöt regeringar att förse konsumenterna med nedpressade bostadsräntor och enorma utbetalade stimulanser. Det resulterade i en inflationsvåg världen över. Förväntningarna är nu att inflationen ska gå ner till två procent på årsbasis och stanna där. Jag tror inte det kommer ske. Jag tror inflationsnedgången blir tillfällig. Varför då? Jo, en rad nya faktorer är inflationsdrivande. Globaliseringstrenden är definitivt över. Man eftersträvar inte längre att produktionen av varor ska ske till lägsta möjliga pris. I stället prioriterar man leveranssäkerhet och att produktion av varor inte sker i ett land som man har någon form av konflikt med. Ideologi styr nu politiken och en ideologisk klyfta har öppnat sig mellan Europa och det anglo-saxiska blocket av länder å ena sidan och ett annat block av länder lett av Ryssland och Kina. Man sätter upp fler och fler handelshinder som ökar priset på importerade varor. Miljökraven gör också att produktion av varor i vissa fall blir dyrare. Den ökade konflikt benägenheten som idag syns världen över är en annan komponent. Den resulterar i en global militär upprustning som ökar efterfrågan på en rad råvaror och komponenter. Sist men inte minst, många länder är idag väldigt högt skuldsatta och idag är det bara Nederländerna ibland VästEuropas länder som uppfyller villkoren för att vara med i Euron. Man följer inte de regler man har satt upp inom ramen för Stabilitetspakten inför skapandet av Euron. Dessa regler satte man upp för att skapa en sund stabil valuta. Reglerna fastslog att den offentliga skulden inte fick överstiga 60 procent av BNP och att det årliga underskottet inte fick överstiga 3 procent av BNP. Det är framför allt Eurons södra medlemsländer inklusive Frankrike som är den största faran för Euron. Pandemin innebar en möjlighet att stötta upp Europaprojektet och en coronafond etablerades som ska överföra 750 miljarder Euro i bidrag till EUs medlemsländer. Det är i stora drag länder i norr som betalar för länder i söder. Dessa överföringar har bidragit till stabilitet i dessa länder. Italien har hittills kvitterat ut drygt 100 miljarder Euro från den här fonden och är därmed den största bidragstagaren. Detta är dock en temporär lösning och en ny fond för att rädda länder som inte kan sköta sina finanser lär bli väldigt svår att lansera. Listningsmemorandum oktober 2024 Ett utvidgat krig i Europa är heller ingen bra idé om vi ska undvika en Eurokris. En sådan kris skulle kunna leda till panikförsäljningar av Euro och köp av guld. Sverige har en skuld enligt detta sätt att redovisa på 31 procent av BNP: För att ge lite perspektiv så ligger Italien på en skuld i förhållande till BNP på 137 procent, USA 123 procent och slutligen Japan 263 procent vilket är den högsta nivån i världen. Japan har de senaste 35 åren haft en mycket låg räntesats på sin skuld eftersom inflationen varit nästan obefintlig. Under de senaste 10 åren har inflationssnittet legat på 0,8 procent. Inflationen i Japan är nu dock i stigande och ligger över två procent. Man kan fråga sig vad som händer med den japanska valutan om inflationen och räntan fortsätter stiga? Japan var det land i världen som först eliminerade inflationen på 1990-talet. Blir det också det första industrialiserade landet som hamnar i en nedåtgående skuldspiral? Om dollarn ska krascha måste man ange mot vilken valuta: euro, krona eller yen? Under decennier har jag fått frågan om när dollarn kraschar. Man brukar då peka på USAs stora skulder. Jag brukar då komma med en motfråga. Mot vad? Vad folk ofta inte inser att en valutas kurs är ett relativt spel. Om dollarn ska krascha måste man ange mot vilken valuta. Euro, Krona, Yen? USA är världens största importnation. Vad USA gör tenderar andra nationer att härma. Om USA ökar sin skuld gör andra nationer det också. Ingen nation vill att deras export av varor ska skadas på grund av en hög kurs gentemot dollarn. I Sverige har vi en betydligt lägre ränta än i USA. Det bidrar till att hålla kronan låg och exporten uppe. Så länge detta fortgår kommer inte dollarn krascha mot någon annan valuta än guldet. Guldet handlades vid milleniumskiftet på en bottenkurs av 252 dollar per ounce. Idag handlas guldet på över 2 400 dollar. Uppgången har alltså varit närmare 1 000 procent. Ett annat sätt att se på det är att valutor blir mindre och mindre värda i takt med att man trycker mer och mer pengar för att finansiera de stora statliga underskotten. Slutsats Det pågår en diversifieringstrend där stater ökar sina guldinnehav. Den trenden kan förväntas fortsätta så länge konflikten mellan Väst och Öst fortsätter. I tillägg till det har vi en skuldsituation i många länder som kan bli svår att kontrollera vid nästa lågkonjunktur. Våra politiker kommer se till att invånarna i respektive land har tillgång till pengar. Covidkrisen var ett utomordentligt åskådliggörande exempel av hur man tänker. Nästa kris kommer av allt att döma att mötas av liknande åtgärder. Det är lättare att leva med inflation än att folk inte har pengar för sitt uppehälle. Inflationen kan alltid skyllas på någon annan faktor. En investering i guld är i detta läge en säkrare investering än mycket annat. En investering i guldrelaterade aktier innebär en större risk men också chans till en högre avkastning. ## Tomas Björklund ordförande Listningsmemorandum oktober 2024 Aktien  Aktiekapitalet skall utgöra lägst 521 250 kronor och högst 2 085 000 kronor. Det finns 1 110 978 aktier i Bolaget, fördelat på 100 000 aktier av serie A och 1 010 978 aktier av serie B. Kvotvärdet är 0,75 kronor. Aktierna har emitterats enligt Aktiebolagslagen och är utgivna i svenska kronor. Det finns två aktieslag. Varje aktie medför lika rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat. Aktier av serie A, ISIN-kod SE0022447199, berättigar till 10 röster och aktier av serie B, ISIN-kod SE0022447207, berättigar till en röst på bolagsstämman. Samtliga aktier är fullt betalda. Bolagets aktiebok förs av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB), Box 7822, 103 97 Stockholm. Aktieägare i Bolaget erhåller inga fysiska aktiebrev. Samtliga transaktioner med Bolagets aktier sker på elektronisk väg genom behöriga banker och värdepappersförmedlare. Aktier som nyemitteras kommer att registreras på person i elektroniskt format. Vid bolagsstämma röstar varje aktieägare i förhållande till sitt aktieinnehav. Aktieägare har normalt företrädesrätt till teckning av nya aktier, teckningsoptioner och konvertibla skuldebrev i enlighet med aktiebolagslagen, såvida inte bolagsstämman eller styrelsen med stöd av bolagsstämmans bemyndigande beslutar om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Inga begränsningar föreligger avseende aktiernas överlåtbarhet. Samtliga aktier i Lappland Guldprospektering är fritt överlåtbara i enlighet med gällande lagstiftning. Aktierna i Lappland Guldprospektering är inte föremål för erbjudande som lämnats till följd av budplikt, inlösenrätt eller lösningsskyldighet. Det föreligger inte något offentligt uppköpserbjudande på Bolaget. Aktiekapitalets utveckling Nedanstående tabell visar utvecklingen Bolagets aktiekapital sedan Bolagets bildande. Förändring av antalet aktier ## Kvotvärde Förändring Totalt antal av aktieaktier kapitalet ## Totalt aktiekapital ## Kurs/ SEK ## Datum ## Händelse ## Belopp ## Bolagsbildning ## Nyemission ## Nyemission ## Nyemission ## Nyemission ## Kvittningsemission ## Split 10:1 ## Fondemission ## Nyemission Listningsmemorandum oktober 2024 Ägarstruktur Nedanstående tabell visar aktieägandet i Bolaget per den 30 september 2024. Antalet aktieägare i Bolaget med uppgick då till cirka 160 stycken. Namn A-aktier B-aktier Andel kapital Andel röster Thomas Björklund, privat och genom bolag* 100 000 Stu Sjouwerman* ## Nordnet Pensionsförsäkring AB Thomas Häggqvist, genom bolag* ## Erik Nerpin* ## Daniel Gecer* ## Krim Talia* ## Karl-Åke Johansson* ## Ulf Seedig ## Rune Löderup Övriga 150 aktieägare Summa Källa: Euroclear och bolagets egna uppgifter, data per 30 september 2024, justerat för listningsemission. *Ledamot av styrelsen (aktier kontrolleras privat eller genom bolag. Styrelsens ordförande Tomas Björklund äger och kontrollerar Trecenta AB till 100 procent. Detta bolag äger samtliga A-aktierna i Bolaget.) Per den 30 september 2024 hade Lappland Guldprospektering AB (publ) tre ägare som var och en innehade aktier motsvarande fem procent eller mer av röste- och kapitalandelen i Bolaget. I tabellen framgår vilka aktieägare som innehar större andel än fem procent av det totala kapitalet samt det totala antal röster och som därmed är anmälningsskyldiga. Teckningsoptioner Lappland Guldprospektering AB (publ) har inte några utestående teckningsoptioner. Konvertibla skuldebrev Lappland Guldprospektering AB (publ) har inte några utestående konvertibla skuldebrev. Incitamentsprogram Bolaget har i dag inga incitamentsprogram. Styrelsen ser positivt på att ledning och personal är aktieägare, men det finns för närvarande inget optionsprogram eller annan typ av incitamentsprogram dedikerat till dessa. Aktieägaravtal Såvitt Bolagets styrelse känner till finns inga aktieägaravtal mellan Bolagets aktieägare som syftar till gemensamt inflytande över Bolaget. Bolagets styrelse känner inte heller till några avtal eller motsvarande överenskommelser som kan leda till att kontrollen över Bolaget förändras. Central värdepappersförvaring Aktierna i Bolaget är registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998: 1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. Detta register förs av Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. Inga fysiska aktiebrev är utfärdade för Bolagets aktier. Listningsmemorandum oktober 2024 Utdelningspolicy Enligt Lappland Guldprospekterings utdelningspolicy ska styrelsen årligen pröva möjligheten till vinstutdelning. I övervägandet om framtida utdelning kommer styrelsen att beakta flera faktorer, bland annat Lappland Guldprospekterings verksamhet, rörelseresultat och finansiella ställning, aktuellt och förväntat likviditetsbehov, expansionsplaner, avtalsmässiga begränsningar och andra faktorer. Eventuell utdelning beslutas av bolagsstämma efter förslag från styrelsen. Rätt till utdelning tillfaller den som vid av bolagsstämman fastställd avstämningsdag är registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Bolagets samtliga aktier berättigar till utdelning. I dagsläget är det inte sannolikt att anta att Lappland Guldprospektering kommer att lämna utdelning de närmaste åren då syftet är att utveckla företagets fyndigheter. Listningsmemorandum oktober 2024 Övrigt Avrundningar Till följd av avrundningar kan siffror presenterade i detta memorandum i vissa fall inte exakt summera till totalen och procenttal kan avvika från de exakta procenttalen. Transaktioner som inte medför betalningar Transaktioner hänförliga till investerings- och finansieringsverksamheterna, som inte medför in- och utbetalningar ska inte inräknas i kassaflödet trots att de påverkar företagets kapital- och tillgångsstruktur. Sådana transaktioner ska redovisas på annan plats i de finansiella rapporterna, på ett sätt som ger relevant information om dessa investerings- och finansieringsaktiviteter. Tvister och rättsliga förfaranden Bolaget är för tillfället inte involverat i några rättsliga förfaranden med tredje part eller tillsyns- eller förvaltningsmyndigheter. Svensk kod för bolagsstyrning Lappland Guldprospektering behöver inte tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning, den så kallade. ”Koden”, då Bolagets aktie inte handlas på en reglerad marknadsplats. Utsikter för bokföringsåret 2024 Styrelsen för Lappland Guldprospektering bedömer att rätt åtgärder vidtagits i Bolaget. Framtidsutsikterna är goda med de framsteg som gjorts under perioden och med de investeringar som gjorts. Styrelsen väljer emellertid att inte lämna någon prognos för kommande period. ## Redovisningsprinciper Årsredovisningen för 2022 och 2023 är upprättade enligt K2 och siffrorna för 2024 är upprättade enligt K3. Bolagets tillgångar och skulder upptas till anskaffningsvärdet respektive nominellt värde om ej annat framgår. Styrelse och ledning Styrelsens uppgift är att med kontinuitet och långsiktighet säkerställa Lappland Guldprospekterings utveckling i syfte att skapa hållbar avkastning till aktieägarna. Styrelseledamöter och suppleanter väljs årligen på årsstämma för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Bolaget styrelse har under året bestått av tre ledamöter och en suppleant; Tomas Björklund (ordförande), Karl-Åke Johansson och Thomas Häggkvist. Fredrik Johansson är suppleant. Ledamöterna presenteras på sidan 32. Styrelsen skall ha en välbalanserad sammansättning som fångar upp en bred kompetens inom gruvindustrin, försäljning, teknikutveckling samt finansiell styrning och ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst sex ledamöter, inräknat styrelsens ordförande. För närvarande består styrelsen av sex ordinarie ledamöter. Bolagets styrelse väljs vid årsstämman. Valet av styrelse gäller perioden fram till och med nästkommande årsstämma. Bolaget utser inga särskilda kommittéer eller utskott för revisons- eller ersättningsfrågor utan hela styrelsen är engagerade i dessa frågor. Vid årsstämma väljs även revisor. Vid årsstämman 2024 valdes den auktoriserade revisorn Torgny Kvist till revisor. Revisorn rapporterar vid minst två tillfällen årligen direkt till styrelsen. Den verkställande direktören utses av styrelsen och har främst ansvar för Bolagets löpande förvaltning och den dagliga driften. Listningsmemorandum oktober 2024 Ersättningar till styrelse Ersättning till styrelsens ordförande och ledamöter beslutas av bolagsstämma. Vid årsstämman 2024 beslutades att inga styrelsearvoden skulle utgå. Oberoende i förhållande till Namn ## Uppdrag ## Bolagets ledning ## Större aktieägare ## Tomas Björklund ## Ordförande ## Ledamot sedan ## Thomas Häggkvist ## Ledamot ## Karl-Åke Johansson ## Ledamot ## Krim Talia ## Ledamot ## Erik Nerpin ## Ledamot ## Daniel Gecer ## Ledamot ## Fredrik Johansson ## Suppleant Styrelsen Styrelsens uppgift är att med kontinuitet och långsiktighet säkerställa Lappland Guldprospekterings utveckling i syfte att skapa hållbar avkastning till aktieägarna. Styrelsens ledamöter Karl-Åke Johansson Född 1946. Styrelseledamot och VD. Verkställande direktör i Lappland Guldprospektering AB (publ) sedan 2022. Bergsingenjör, gruv- och mineralteknik, LuTH 1976. Karl-Åke var VD Lappland Goldminers AB (publ) 2001-2008 och var ansvarig för arbetet runt Stortjärnhobbens bearbetningskoncession som beviljades 2007 och det godkännande i Miljödomstolen som Lappland Goldminers erhöll för Fäboliden fyndigheten 2008. Han har tidigare haft befattningar som chef och projektledare inom Boliden i Sverige, USA och Portugal och var dessutom chef för teknisk utveckling gruv- och mineralteknik. Därefter konsult inom entreprenadverksamhet, teknikansvarig för berg inom Vägverket Stockholm och platschef för Björkdalsgruvan. Innehav i Lappland Guldprospektering AB: 10 000 B-aktier. Pågående uppdrag Styrelseordförande, AB Igrene (publ) Styrelseledamot, AB Igrene (publ) Styrelseledamot, Igrene Optionsbärare AB Styrelseledamot, MetPro AS VD, Minexp AB Övriga uppdrag de senaste fem åren Styrelseledamot, VD Tirage AB ## Från Ägande över tio procent de senaste fem åren Bolag Minexp AB Tirage AB ## Från 2000-03-29 2016-01 ## Till 2023-12 ## Ägande i % Listningsmemorandum oktober 2024 Tomas Björklund Född 1959. Styrelseordförande. Tomas har 20 års erfarenhet från fondkommissionärsbranschen och han startade Matteus Fondkommission tillsammans med sin bror på 1990-talet. Han började arbeta med Lappland Goldminers 1998 till och med 2009. I dag är han styrelseledamot i ett flertal olika bolag, arbetar med egna investeringar i dagsläget. Innehav i Lappland Guldprospektering AB: 100 000 A-aktier och 150 000 B-aktier. Pågående uppdrag Styrelseordförande, New Media Solutions Svenska AB Styrelseledamot, Trecenta AB Styrelseledamot, 75Stores AB Styrelseledamot, Eurooffice Ergonomi AB Styrelsesuppleant, Theta Business AB ## Från Ägande över tio procent de senaste fem åren Bolag Cross Investment Management AB 7Stores Trecenta AB Från 2001-06-14 2000-05-15 2007-02-21 ## Till ## Ägande i % Thomas Häggkvist, Styrelseledamot tillika CFO i Bolaget. Född 1974. Thomas har en Magisterexamen i Finans från Stockholms Universitet och mångårig erfarenhet som VD och CFO för skandinaviska diamant- och guldprospekteringsbolag. Sedan 2014 driver han företagsekonomisk konsultverksamhet genom Bondia ekonomi & förvaltning AB där han är VD. Genom detta företag fungerar han som CFO åt flera andra noterade bolag, till exempel Bluelake Mountain AB (publ), Mahvie Minerals AB (publ) och Online Brands AB (publ). Han är även verkställande direktör för Africa Recources AB (publ). Innehav i Lappland Guldprospektering AB: 47 500 B-aktier. Pågående uppdrag Styrelseordförande, Hyph AB (publ) Styrelseledamot, VD, AFR Minerals och Diamonds AB Styrelseledamot, VD, Africa Resources AB (publ) Styrelseledamot, VD, Bondia ekonomi & förvaltning AB Styrelseledamot, Accountler AB Styrelseledamot, Express YourSelf Sweden AB Styrelseledamot, Florence Night & Day AB Styrelseledamot, HPA Resources AB Styrelseledamot, IF Linnéa Merchandise and Exercise AB. Övriga uppdrag de senaste fem åren Styrelseordförande Accountler AB HPA Resources AB Styrelseledamot North East West South Airlines AB Styrelseledamot Soon-Ja Content AB Styrelseledamot YBV Your Best Version AB Från 2022-06 2018-04 2015-06 2014-04 2018-05 2022-11 2021-03 2018-04 2020-08 2017-02 2017-02 2020-09 2012-07 2022-01 Ägande över tio procent de senaste fem åren Bolag Bondia Ekonomi & Förvaltning AB ## Från 2014-04-15 ## Till ## Ägande i % Listningsmemorandum oktober 2024 Erik Nerpin Född 1961. Erik Nerpin som har mångårig erfarenhet inom det affärsjuridiska fältet har en jur.kand. från Uppsala universitet och en LL.M. i International Banking Law vid Boston University. Nerpin är advokat och ägare av Advokatfirman Nerpin AB. Nerpins advokatverksamhet är fokuserad på börsrätt, bolagsrätt och corporate governance. Invald i styrelsen 2010. Oberoende i förhållande till Bolaget och större ägare Innehav i Lappland Guldprospektering AB: Inga aktier. Pågående uppdrag Styrelseordförande, Neovici AB Styrelseordförande, edyoutec AB Styrelseledamot, EffNet AB Styrelseledamot, Advokatfirman Nerpin AB Styrelseordförande, Blasieholmen Investment Group Equity AB (publ) Styrelseledamot, Live Entertainment Group Nordic AB Styrelseledamot, Diamyd Medical AB (publ) Styrelseledamot, Kancera AB (publ) Styrelseledamot, Blasieholmen Investment Group AB Styrelseordförande, Eurasia Fintech AB Styrelseordförande, Ardazaei Holding AB (publ) Styrelseledamot, Kancera Förvaltning AB Styrelseledamot, Live Entertainment Group Nordic AB Styrelseordförande, Neovici Holding AB (publ) Styrelseledamot, Sallisac AB Styrelseordförande, Hilbert Group AB (publ) Styrelseledamot, Effnetplattformen Holding AB (publ) Styrelsesuppleant, Effnetplattformen EV 2 AB Styrelsesuppleant, Effnetplattformen EV 3 AB Övriga uppdrag de senaste fem åren Styrelseledamot, Pila Pharma AB Styrelseledamot, Freemelt Holding AB Styrelseledamot, Krall Entertainment AB Styrelseledamot, Effnetplattformen Dividend AB Styrelseledamot, Nenarg AB Styrelseledamot, Hudya AB Styrelseledamot, Identity Devices Sweden Holding AB ## Från ## Till ## Ägande i % Ägande över tio procent de senaste fem åren Bolag Advokatfirman Nerpin AB ## Från 2014-06-02 Daniel Gecer Född 1982. Styrelseledamot. Civilingenjör inom Teknisk-Fysik från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Kandidatexamen inom nationalekonomi från Stockholms universitet. Medlem av styrelsen sedan 2024. Daniel har en investeringsbakgrund med inriktning mot områdena alternativa investeringar samt råvaror där han spenderat merparten av sina 15 år i yrkeslivet. Hans karriär inleddes på SEB där han arbetat som portföljstrateg och som fondförvaltare. Sedan 2015 driver han sitt eget investeringsbolag och är idag aktiv med styrelseuppdrag i några av de bolag han är aktieägare i. Daniel är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget. Innehav i Lappland Guldprospektering AB: 22 000 aktier. Listningsmemorandum oktober 2024 Pågående uppdrag Styrelseordförande, iArgus AB (publ) Styrelseordförande, Gecer Invest AB Styrelseordförande, Polybus Holding AB Styrelseordförande, Burman Strategies AB Styrelsesuppleant, Spjutet 1:187 Fastighets AB ## Från Ägande över tio procent de senaste fem åren Bolag Gecer Invest AB ## Från Polybus Holding AB Burman Strategies AB ## Till ## Ägande i % Krim Talia Född 1973. Styrelseledamot. Verkställande direktör Stockholm Innovation & Growth AB. Krim har lång erfarenhet från olika affärsmiljöer i ledande och ledande befattningar. Krim har lång erfarenhet av egen verksamhet och är samtidigt en aktiv investerare i bolag i tidiga skeden. Medlem av styrelsen sedan 2024. Bachelor of Social Science, Uppsala universitet 1997, Master of Social Science, Uppsala universitet 1998, Fil. Lic. Stockholm School of Economics (Handelshögskolan i Stockholm) 2001, Filosofie Doktor, Stockholm School of Economics 2004, Post Doctoral Fellow at the Economics Department, Harvard University 2004 -2005, Oxford Impact Investment Programme (Said Business School, University of Oxford) 2019. Krim är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget. Innehav i Lappland Guldprospektering AB: 10 000 aktier. Pågående uppdrag VD, styrelseledamot, Stockholm Innovation & Growth AB Styrelseordförande, The Noble Shoe International AB Gruvbacken i Huså AB ## Från VD, styrelseledamot, 3T Invest AB, Styrelseledamot, 3T Property Holdings AB Styrelseledamot, Talia Consulting AB Styrelseledamot, Huså Holding AB Styrelseledamot, Huså Invest AB Styrelsesuppleant, Alpheios Capital AB Styrelsesuppleant, TCAP Partner AB Styrelsesuppleant, TCAP Fund AB Övriga uppdrag de senaste fem åren VD och styrelseledamot, Mindler AB Styrelseledamot, FindOut Diagnostics AB Styrelseledamot, Bonnier Healthcare AB Styrelseledamot, Trygg Hälsa i Sverige AB Styrelseledamot, Linkura AB Listningsmemorandum oktober 2024 Styrelseledamot, Werlabs AB Styrelseledamot , Trygg Hälsa Beckomberga vårdcentral AB Styrelseledamot, Health Integrator AB Styrelseledamot, Svipe AB Vice styrelseordförande SWECARE Vice styrelseordförande SWELIFE Styrelseledamot, CAMP- Centre for Advanced Medical Products Styrelseledamot, EIT Health Scandinavia CLC Styrelseledamot, Medtech4Health Styrelseledamot, Symbio Me AB Ägande över tio procent de senaste fem åren Bolag The Noble Shoe International AB 3T Invest AB 3T Property Holdings AB Talia Consulting AB ## Från ## Till ## Ägande i % Fredrik Johansson Född 1982. Suppleant i Lappland Guldprospektering AB (publ) sedan 2022. Bergsskoleingenjör, med MSc Väg och vatten, inriktning Jord- och bergbyggnad, LTU. Fredrik har tidigare haft befattningar som projektledare för Bergteamet Raiseboring, underhållsutvecklare för LKAB och numer Produktchef för gummi- och polymet kvarninfodringar för Metso. Innehav i Lappland Guldprospektering AB: 10 000 B-aktier. Pågående uppdrag Inga Övriga uppdrag de senaste fem åren Styrelseordförande, Tirage AB ## Från Ägande över tio procent de senaste fem åren Bolag Tirage AB ## Från 2016-01 ## Till 2023-12 ## Ägande i % Intressekonflikter, tvångslikvidation och konkurs Alla styrelseledamöter valdes in till styrelsen på bolagsstämman den 13 juni 2024. Fredrik Johansson, som är suppleant i Bolaget är son till Karl-Åke Johansson. Ingen annan styrelseledamot eller medlem av ledningen har något släktskap och, så vitt Bolaget vet, har ingen styrelseledamot eller medlem i ledningen intressen som är i konflikt med Bolaget. Ingen av de ovanstående personerna har under de senaste fem åren varit inblandade i någon konkurs, likvidation eller konkursförvaltning. Det har under de senast fem åren inte förekommit några anklagelser eller sanktioner från någon myndighet mot någon styrelseledamot eller medlem i ledningen. Inte heller har någon i styrelsen eller ledningen fått näringsförbud, varit misstänkt för eller blivit fälld för bedrägerier eller andra brott de senaste fem åren. Listningsmemorandum oktober 2024 Utvald finansiell information Lappland Guldprospektering-koncernen Nedanstående utvalda finansiella information är hämtad från, och ska läsas tillsammans med, Lappland Guldprospektering AB (publ)s reviderade finansiella rapporter för räkenskapsåren som avslutades den 31 december 2022 och 2023. Årsredovisningarna för 2022 och 2023 är upprättade enligt K2 och rapporterna per 2024-06-30 är upprättade enligt K3. Verksamheten i Lappland Guldprospektering har i sin nuvarande form bedrivits sedan Bolaget grundades 1994. Sedan 2023 är Bolaget koncernmoder till det helägda dotterbolaget Svensk Malmprospektering AB. Den historiska informationen nedan har granskats av Bolagets revisorer och är upprättade enligt årsredovisningslagen samt uttalanden och allmänna råd från Bokföringsnämnden. När allmänna råd från Bokföringsnämnden saknats har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer och i tillämpliga fall från uttalanden av FAR SRS. Följande dokument kan visas upp under den period registreringsdokumentet omfattar med angivande av om det handlar om papperskopia eller elektroniskt format:  ## Stiftelseurkund Alla rapporter, brev, historisk finansiell information och andra handlingar som utfärdats av sakkunnig på Bolagets begäran och som ingår i eller hänvisas till i registreringsdokumentet Historisk finansiell information för Bolaget eller den koncern där Bolaget ingår för de tre senaste räkenskapsåren före det år som omfattas av registreringsdokumentet, till exempel de reviderade Kommentarer till finansiell information Rörelsekapital Det befintliga rörelsekapitalet bedöms vara tillräckligt för att möta Lappland Guldprospekteringskoncernen nuvarande och framtida åtaganden under de första 12 månaderna efter notering. Intäkter, kostnader och resultat Försäljning och resultat Koncernens intäkter uppgick under perioden januari till och med juni 2024 till KSEK 2 300 (0), varav nettoomsättningen uppgick till KSEK 0 (0), med ett nettoresultat om KSEK 1 677 (-513). Resultatet per aktie efter skatt uppgick till SEK 2,41 (-7,77). Intäkterna, som bokförts som Övriga intäkter, har uppkommit som en följd av att tidigare, gamla missförstådda avtal med andra parter som felaktigt har bokförts som skuld. Lappland Guldprospektering AB (publ) var tidigare ett helägt dotterbolag till Lappland Goldminers AB (publ) som gick i konkurs 2014. Det har i samband med noteringsarbetet konstaterats att dessa skulder inte längre äger giltighet varför styrelsen i samråd med sin revisor skrivit bort dessa. Det av Lappland Guldprospektering helägda dotterbolaget, Svensk Malmprospektering AB förvärvades för 1 050 000 SEK, att betalas med aktier eller kontanter. Vid årsskiftet återstod att betala 350 000 SEK som skulle regleras i samband med den i den emission som gjordes under sommaren 2024. Säljarna har emellertid avskrivit sin fordran vilket ökat på intäkterna i Lappland Guldprospektering. Likviditet och finansiering Den 30 juni 2024 uppgick koncernens banktillgodohavanden till KSEK 13 279 (3 586). Koncernen hade per den 30 juni 2024 räntebärande skulder om KSEK 0 (0), Bolaget saknar checkräkningskredit. Listningsmemorandum oktober 2024 Investeringar Lappland Guldprospekterings totala investeringar under året uppgick till KSEK 80 (1 639) och avsåg immateriella anläggningstillgångar med KSEK 80 (1 639) såsom aktiverade utgifter för prospektering för utvecklingsarbeten och vad avser materiella anläggningstillgångar KSEK 0 (0) såsom inventarier, verktyg och installationer. Avskrivningar Periodens resultat har inte belastats med några avskrivningar då de tillgångar som finns i Bolaget endera kostnadsförts direkt eller är av sådan karaktär att deras värde prövas årligen. Eget kapital och skulder Eget kapital Per 30 juni 2024 uppgick Lappland Guldprospekterings egna kapital till KSEK 14 245 (2 764). Soliditeten uppgick Granskning Denna rapport har varit föremål för översiktlig granskning av bolagets revisor. Nettoskuldsättning (SEK) (A) Kassa och Bank (B) Andra likvida medel (C) Lätt realiserbara värdepapper (D) Summa likviditet (A)+(B)+(C) (E) Kortfristiga finansiella fordringar (F) Kortfristiga bankskulder (G) Kortfristig del av långfristiga skulder (H) Andra kortfristiga finansiella skulder (I) Summa kortfristiga finansiella skulder (F)+(G)+(H) (J) Netto kortfristig finansiell skuldsättning (I)-(E)-(D) (K) Långfristiga banklån (L) Emitterade obligationer (M) Annan långfristig finansiell skuld (N) Långfristig finansiell skuldsättning (K)+(L)+(M) (O) Finansiell nettoskuldsättning (J)+(N) Efter den 30 juni 2024 har Lappland Guldprospektering tillförts 20 000 KSEK i samband med den nyemission som genomfördes inför upptagandet till handel under Q3 2024. Listningsmemorandum oktober 2024 Resultaträkning – Koncern Då koncernen inte existerade under 2022 redovisas moderbolagets siffror för respektive jämförelseperiod även för koncernens resultat och balansräkningar nedan under detta år. Koncernen bildades formellt år 2023. ## Översiktligt granskade Jan-juni Nettoomsättning Övriga intäkter Summa Intäkter Rörelsens kostnader Prospektering- och utvärderingskostnader Övriga externa tjänster Personalkostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Räntenetto Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt på periodens resultat Periodens resultat Ej granskade Ej granskade Reviderade Jan-juni Jan-Dec Jan-Dec Koncernens intäkter uppgick under perioden januari till och med juni 2024 till KSEK 2 300 (0), varav nettoomsättningen uppgick till KSEK 0 (0), med ett nettoresultat om KSEK -1 677 (-513). Resultatet per aktie efter skatt uppgick till SEK 2,41 (-7,77). Intäkterna, som bokförts som Övriga intäkter, har uppkommit som en följd av att tidigare, gamla missförstådda avtal med andra parter som felaktigt har bokförts som skuld. Lappland Guldprospektering AB (publ) var tidigare ett helägt dotterbolag till Lappland Goldminers AB (publ) som gick i konkurs 2014. Det har i samband med noteringsarbetet konstaterats att dessa skulder inte finns varför styrelsen i samråd med sin revisor skrivit bort dessa. Det av Lappland Guldprospektering helägda dotterbolaget, Svensk Malmprospektering AB förvärvades för KSEK 1 050, att betalas med aktier eller kontanter. Vid årsskiftet återstod att betala KSEK 350 som skulle regleras i samband med denna nyemission. Säljarna har emellertid avskrivit denna skuld. Listningsmemorandum oktober 2024 Balansräkning – Koncernen Översiktligt granskade 2024-06-30 ## Ej granskade Finansiella anläggningstillgångar Depositioner och säkerheter Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar ## SUMMA TILLGÅNGAR Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder ## Summa skulder (SEK) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Koncessioner, mineralintressen Summa immateriella anläggningstillgångar EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Överkursfond Inbetald men ej registrerad nyemission Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ej Reviderade granskade 2023-06-30 2023-12-31 2022-12-31 Efter den 30 juni 2024 har Lappland Guldprospektering tillförts 20 000 KSEK i samband med den nyemission som genomfördes inför upptagandet till handel under Q3 2024. Listningsmemorandum oktober 2024 Förändringar i eget kapital – Koncern (SEK) Eget kapital 2022-01-01 Fastställelse av årets resultat Årets resultat Eget kapital 2022-12-31 Fastställelse av årets resultat Årets resultat Eget Kapital 2023-12-31 Fastställelse av årets resultat Ej registrerad nyemission Fondemission Nyemission Årets resultat Eget Kapital 2024-06-30 ## Aktiekapital ## Överkursfond Inbetald men ej registrerad nyemission ## Balanserat resultat ## Periodens resultat ## Totalt Eget Kapital Siffrorna avseende 2022 respektive 2023 för moderbolaget är reviderade, medan koncernredovisningen för 2024 är översiktligt granskad av Bolagets revisor. Koncernredovisningen för 2023 är ej granskad. Aktiekapitalet består vid utgången av rapportperioden av totalt 695 000 aktier med ett kvotvärde om 0,75 SEK per aktie. Efter den 30 juni 2024 har Lappland Guldprospektering tillförts 20 000 KSEK i samband med den nyemission som genomfördes inför upptagandet till handel under Q3 2024. Listningsmemorandum oktober 2024 Kassaflödesanalys – Koncern Översiktligt granskade ## Ej granskade Jan-juni ## Ej granskade Jan-Dec ## Ej granskade Jan-Dec Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöden från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella tillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inbetald men ej registrerad nyemission Kvittningsemission Kassaflöde från finansieringsverksamheten ## Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut (SEK) Periodens rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betalda räntor Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Efter den 30 juni 2024 har Lappland Guldprospektering tillförts 20 000 KSEK i samband med den nyemission som genomfördes inför upptagandet till handel under Q3 2024. Listningsmemorandum oktober 2024 Nyckeltal – Koncern Översiktligt granskade Ej granskade Ej granskade Reviderade 2024-06-30 2023-06-30 2023-12-31 2022-12-31 Nettoomsättning, SEK Övriga intäkter, SEK Rörelseresultat, SEK Resultat efter finansiella poster, SEK Balansomslutning, SEK Antal utestående aktier, st Resultat per aktie före och efter latent utspädning, SEK Eget Kapital per aktie, SEK Antal anställda, st Definitioner LÖNSAMHET OCH RÄNTABILITET Nettoomsättning, SEK Rörelseresultat, SEK Rörelseresultat efter finansiella poster KAPITALSTRUKTUR Balansomslutning (KSEK) DATA PER AKTIE Antal utestående aktier, stycken Resultat per aktie före och efter latent utspädning, SEK Eget kapital per aktie, SEK MEDARBETARE Antal anställda Intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen. Rörelseresultat, företagets resultat före räntor och skatter, det vill säga differensen mellan rörelsens intäkter och rörelsekostnaderna. Resultat efter finansiella poster tar hänsyn till resultatet från finansiella poster, exempelvis resultat från andelar i koncern- och intressebolag, resultat från värdepapper och fordringar som faller inom typen anläggningstillgångar samt räntekostnader och ränteintäkter. Summan av tillgångar eller summan av skulder och eget kapital. Eget kapital i procent av balansomslutningen. Antalet utestående aktier vid periodens slut. Periodens resultat dividerat med antal aktier före och efter latent utspädning. Eget kapital dividerat med antal aktier Antalet anställda vid periodens slut Listningsmemorandum oktober 2024 Resultaträkning – Moderbolaget Översiktligt Ej granskade granskade Jan-juni Jan-juni ## Övriga intäkter Rörelsens kostnader Prospektering- och utvärderingskostnader Övriga externa tjänster Personalkostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader för skatter och avgifter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt på periodens resultat Periodens resultat Reviderade Reviderade Jan-Dec Jan-Dec Listningsmemorandum oktober 2024 Balansräkning - Moderbolaget Översiktligt granskade 2024-06-30 ## Ej granskade ## Reviderade ## Reviderade Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag Fordringar på dotterbolag Depositioner Säkerhet Bergsstaten Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar ## SUMMA TILLGÅNGAR (SEK) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Koncessioner, mineralintressen Summa immateriella anläggningstillgångar EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder ## Summa kortfristiga skulder ## Summa skulder ## Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Efter den 30 juni 2024 har Lappland Guldprospektering tillförts 20 000 KSEK i samband med den nyemission som genomfördes inför upptagandet till handel under Q3 2024. Listningsmemorandum oktober 2024 Tilläggsupplysningar koncernens ekonomiska redovisning Redovisningsprinciper Moderbolagets årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). ÅR 2022 och 2023 upprättades enl. K2. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas per varje balansdag. Pågående projekt skrivs inte av utan nedskrivningsprövas årligen. I nuläget är inget projekt producerande och konsumerar därmed inte den balanserade tillgången varför inga avskrivningar har genomförts. Koncessioner, mineralintressen Bolaget redovisar kostnaderna hänförliga till prospektering och utveckling av gruvor enligt följande: Direkta kostnader bokförs per projekt och redovisas under posten "Mineralintressen". Indirekta kostnader redovisas direkt i resultatet under den period då de uppkommer. Avskrivning av mineraltillgångar börjar i samband med produktionsstarten vid gruvanläggningarna. Avskrivning sker i takt med gruvanläggningens nyttjande. I redovisningssyfte definieras projekt som genomförs inom Lappland Guldprospekterings-koncernen som mineralintressen för vilka företaget har börjat aktivera kostnaderna i balansräkningen. Värderingsprinciper koncessioner, mineralintressen Mineralintressen redovisas i enlighet med så kallad "full cost method", vilket innebär att alla kostnader hänförliga till förvärvet av upplåtna rättigheter, licenser, prospektering och borrning av sådana intressen aktiveras fullt ut. Detta är emellertid tillåtet enligt antagandet att beloppen kan återvinnas i framtiden genom en framgångsrik utveckling av projektet, genom att sälja projektet, eller om projektet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede och det inte är möjligt för bolaget att på ett tillförlitligt sätt uppskatta projektets värde eller avgöra om projektet omfattar kommersiellt brytningsbara fyndigheter. Aktiverade kostnader i form av mineralintressen skrivs ned till noll så snart undersökningstillståndet återlämnas till utfärdaren. Det redovisade värdet för alla projekt som ingår som delar i posten "Mineralintressen" omvärderas av företagsledningen närhelst det fastställs att det redovisade värdet för projektet är högre än uppskattat verkligt värde. När det kan fastställas att det redovisade värdet är högre än uppskattat verkligt värde görs en nedskrivning över resultaträkningen. För projekt där bolaget enbart är delägare, redovisas kostnader som mineralintressen i enlighet med villkoren i delägaravtalet. Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet Listningsmemorandum oktober 2024 diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Finansiella instrument Finansiella instrument redovisas i enlighet med reglerna i K3 kapitel 11, vilket innebär att värdering sker utifrån anskaffningsvärde. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar övriga fordringar och leverantörsskulder, Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört. Övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Leverantörsskulder Kortfristiga leverantörsskulder redovisas till anskaffningsvärde. Konsolidering och koncernredovisning Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Redovisningen av rörelseförvärv bygger på enhetssynen. Det innebär att förvärvsanalysen upprättas per den tidpunkt då förvärvaren får bestämmande inflytande. Från och med denna tidpunkt ses förvärvaren och den förvärvade enheten som en redovisningsenhet. Tillämpningen av enhetssynen innebär vidare att alla tillgångar (inklusive goodwill) och skulder samt intäkter och kostnader medräknas i sin helhet även för delägda dotterföretag. Anskaffningsvärdet för dotterföretag beräknas till summan av verkligt värde vid förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar med tillägg av uppkomna och övertagna skulder samt emitterade egetkapitalinstrument, utgifter som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet samt eventuell tilläggsköpeskilling. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet, med några undantag, vid förvärvstidpunkten av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt minoritetsintresse. Minoritetsintresse värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter och kostnader, identifierbara tillgångar och skulder liksom eventuell uppkommen goodwill eller negativ goodwill. Kvittning av finansiell fordran och finansiell skuld En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast då legal kvittningsrätt föreligger samt då en reglering med ett nettobelopp avses ske eller då en samtida avyttring av tillgången och reglering av skulden avses ske.